Kapitel 37

247 9 1
                                    



Kapitel 37
Sofia "råkar" träffa Snape när hon är ute och fikar med Ellinore. Snape "råkar" bjuda ut Sofia på en dejt. När Sofia berättar det för sina föräldrar ser de misstänksamt på henne men godkänner förklaringen. Den "första" dejten leder till många fler och efter en månad blir de tillsammans. Snape bjuds hem till Sofia och hennes föräldrar och även om mr och mrs Dunhill är tveksamma godkänner de honom som en acceptabel pojkvän till sin dotter. De märker att han gör henne lycklig och det är ju ändå allt som spelar någon roll. När Sofia en vecka senare flyttar in hos Snape känner de lite tvivel men väljer att lita på sin dotter, hon är ändå vuxen.


Mot slutet av sommaren är Ellinore och Remus bjudna på fest hos familjen Weasley. Deras yngsta dotter, Ginny, fyller sjutton, och det är stort eftersom hon då också blir myndig. Sirius blir såklart bjuden eftersom han är Bills pojkvän, Remus blir bjuden då han tidigare var medlem av fenixorden, precis som mr och mrs Weasley var. Ellinore är Remus plus en.
Familjen Weasley bor i ett fallfärdigt, skrangligt gammalt hus. Men i trädgården är ett stort festtält uppsatt och där är fullt av folk. På ett litet bord står en stor tårta formad som en gyllene kvick.
"Ginny spelar som gryffindorlagets sökare sedan ett år tillbaka." förklarar Bill.
"Jo, jag vet. Min syster spelade också i laget." berättar Ellinore. Bill lyssnar inte, han kysser Sirius på munnen och släpar ut honom på dansgolvet, där de börjar dansar en vild dans.
Ellinore ser sig omkring i rummet. Borta vid ett bord sitter födelsedagsbarnet med sin bror Ron och ännu en person från Ellinores gamla klass, Hermione Granger. De sov i olika sovsalar och har aldrig pratat särskilt mycket med varandra. Ellinore tyckte under tiden på Hogwarts att hon verkade lite överlägsen bara för att hon var bäst i sin årskurs och smartast på hela skolan. Ron däremot var lat och en riktig pajas. Hon suckar men känner att hon måste gå fram och gratta Ginny i alla fall. Remus var ändå fullt uppslukad av en diskussion med mr Arthur Weasley, Bills pappa, det verkade handla om ankor eller något sånt, Ellinore orkade inte hänga med. Så hon går fram till trion från skolan istället.
De visar sig vara riktigt trevliga allihopa, Ginny har alltid en kvick kommentar på lager, Ron är faktiskt rätt rolig och Hermione riktigt sympatisk. Hon och Ron är tydligen tillsammans. Ellinore blir kvar och pratar med dem en lång stund. Sedan meddelar mrs Molly Weasley med magiskt förstärkt röst att det snart blir tårta och kaffe, men att de först ska sjunga för födelsedagsbarnet. De stämmer upp i en glad, falsksjungen melodi, det skär i Ellinores stackars öron. Till sist tystnar eländet. Den enda som verkar kunna sjunga där är hon själv. De äter den goda tårtan som mrs Weasley bakat alldeles själv, vilket Ellinore finner väldigt imponerande. Sedan kommer Remus och bjuder upp Ellinore på dans. De svänger runt och snurrar och Ellinore gör piruetter så att håret fladdrar.
När de dansat sig trötta sätter de sig och vilar och dricker pumpasaft. Remus går sedan och viskar något till mrs Weasley. Hon slår sig själv på halsen igen med trollspöt.
"Remus har något han vill berätta för alla." säger hon så det hörs över hela tältet. Alla tystnar och tittar mot dem.
"Godkväll allesammans, vilket fint anordnat party och vilken underbar tårta Molly bakat, inte sant?" säger han och ler mot mrs Weasley som stramar upp sig som en stolt tupp.
"Jag vill inte stjäla strålglansen från Ginny, det är henne vi är här för att fira idag! Men jag vill passa på att berätta en glädjande nyhet. Jag och Ellinore ska gifta oss!" säger han glädjestrålande. Gästerna hurrar och applåderar. Ellinore rodnar men ögonen lyser.
"OCH JAG SKA VARA BEST MAN!" vrålar Sirius över stojet.
Remus kommer fram till henne och drar upp henne på fötter, sedan kysser han henne mitt framför alla.


Den första september åker Remus till Hogwarts. Istället för att bo på skolan som han gjort tidigare transfererar han sig fram och tillbaka varje morgon och kväll. Det går inte att transferera sig inom skolområdet men bara man går utanför murarna så är det lugnt.
Dumbledore har fått många klagomål och brev från arga föräldrar angående Remus, men rektorn står fast vid sin ståndpunkt och försvarar Remus. Till slut får föräldrarna inse att Remus kommer bli kvar och att Dumbledore kanske har koll på vad han gör. När de får höra att Remus ska gifta sig blir de lite lugnare också.
Flera elever försöker flirta sig till att slippa läxor eller få bättre betyg när lektionerna i Försvar mot svartkonster drar igång igen, men efter att 23 elever fått poängavdrag och fem elever fått strafftjänstgöring med Filch ger eleverna upp.
Sofia är lärling på St Mungos, hon ska bli helare.
Ellinore fortsätter att jobba på Florean Fortescues glassbar, men när det inte är högsäsong finns det inte riktigt lika mycket att göra. Hon funderar på vad hon ska göra härnäst. Auror? Nä... Helare? Kanske... Någnting inom ministeriet? Tråkigt.
Sedan kommer hon på det.




BONUSKAPITEL OM EDWARD (Skrivet av min syster)
Edward kände extrema skuldkänslor. Hur kunde han ha varit så självisk?
Han låg på mage i sin säng och kollade runt i Hogwarts sovsal. Dessutom var han en idiot som låtsades vara korkad för att få kunna gå om ett till år!!!
Han borde bara acceptera att hon aldrig kommer att älska honom...Det han hade gjort var fruktansvärt.
Han måste be om ursäkt till Ellinore och proffesor Lupin. Nu kommer han ju ha honom som lärare igen så han hade en chans att be om ursäkt...
Men han skämdes. Anledningen till att han skvallrat på Ellinore och Lupin var för att han var avundsjuk...Han var avundsjuk att Elinore som var Lupins elev hade lyckats få honom ändå.
Han var avundsjuk...för att han älskade proffesor McGonagall, hans älskade Minerva och att ham aldrig skulle få henne.
Han hade fastnat för den där stränga blicken, hennes otroliga coolhet, hennes charmiga leende och framförallt för hennes självförtroende. Hon var en riktig kvinna asså. Hans egna flamma.
Och han skulle inte överleva utan henne...Det är därför han har spelat korkad...För att han ska få fler år med henne. Men hon var inte hans...Detta smärtade så otroligt mycket.
Att bara se henne och förstå att Minerva aldrig skulle gilla honom.
Edward började storgråta och tjuta som en gris. "WEHHEEEBUHUUU BUHUU EEEHEHEEE", grät han. Alla i sovsalen vaknade. "Ed? Är du okej?", frågade Oscar Plummer.
"Nää!", utbrast Edward och torkade bort tårar och snor.
"Vad är det?", frågade Eric Jones. "JAG VILL INTE PRATA OM DET!", skrek Edward och sprang jättefult ut ur sovsalen.
Hans liv var ett stort elände. Egentligrn var han en skit bra trollkarls som alltid lyckades med allting om han bara ville. Det var nästan SVÅRT att låtsas vara efterbliven.
Han var skit mäktig. Innan han var kär i McGonagall så var han bäst i klassen. Men sen började han spela dum för att få extra privatlektionerr min sin älskade. Och så småningom fick han gå om...och gå om igen.
'VARFÖÖÖR', tänkte Edward och sprang ner till Stora Salen där frukosten fanns. Mat! Maaat!
Edwars glömde bort allt om Mimerva och sprang till borden med mat. Han tog en tallrik och lastade på en massa bacon.
Maat var det eendaa som gav hans själ frid.
Mums! Han åt och åt!
Men rätt som det var såg han McGonagall komma in i Stora Salen. Han reste sig upp automatiskt och kollade på henne. McGonagall märkte det och stannade upp. "Mr Afterbliven, ville du något?", frågade hon.
Edward kom tillbaks till medvetandet och började stamma..."Ehm...öh...eehh..ooö...ööööö....Alltså jag ville...ö...bara ...eee...säga...att...ÖÖÖÖ...du är....en....eeeeeeeee....jättebra lärare.", sa han.
"Tack ska du ha!" Sedan gick hon till lärarbordet. Edward suckade och satte sig ner igen.

Förbjuden kärlekOnde histórias criam vida. Descubra agora