Emma och Adam

Kapitel 14

~Adam~

Det hade gått två veckor sen olyckan. Jag hade fått en liten hjärnskakning, ett brutet revben och en sprika i mitt högra ben. Hjärnskakning och mitt brutna revben var över men mitt ben var fortfarande inte helt än. Jag behövde inte använda mina kryckor längre vilket var skönt men jag var tvungen att använde ett sorts benskydd eller vad man nu skulle kalla det som satt utanför mina byxor. Mamma var noga med att jag hade det på mig. Enligt henne skulle jag ha på det hela tiden förutom när jag sov och var på sjukhuset för att träna upp mitt ben. Jag hoppades verkligen att min ben skulle bli bra igen. Jag ville verkligen inte sluta spela fotboll och jag är högerfotad så mitt ben måste bli bra. Jag hade inte tränat på två veckor. Hade bara varit hemma chillat. Johanna, Edvin och Mattias hade åkt hem för ett par dagar sen. Dom stannade flera dagar för att jag hade skadat mig. Det var bara någon vecka kvar i skolan vilket kändes sjukt bra. Emma och jag hade knappt pratat i skolan. Men vi hade skrivit en massa och pratat via skype. I skolan hade hon knappt vågat säga något till mig. Själv så hade jag inga problem med att prata med henne. På engelska lektionerna så hade vi fått jobba två ovh två och jag hade hamnat med Emma. Hon pratade bara om vårat arbete.

Klockan var kvart i tre och jag var påväg till parken med syrrorna och mamma. Mamma hade slutat tidigt varenda dag enda sen olyckan. Hennes jobb var väl ändå inte det lättaste. Hon var på jour nästan varje dag och rätt var det var så var hon tvungen och åka iväg till sjukhuset. Det hade varit sådär ända sen pappa dog. Pappa brukade oftast jobba två dagar i sträck och sen vara ledig i två eller tre dagar. Visst hade det varit stressigt och jobbigt men det gick. Den största anledning till att vi flyttade var ju för att pappa dog. Det var ett halvår sen. Evelyn och Keyla gungade. Ally och mamma gungade dom och vi pratade. Jag satt på en gunga brevid. Jag fick precis plats i den. Jag tog upp grejen med Emma. Vi stod varandra nära i familjen. Det hade vi alltid gjort men vi blev ännu tajtare allihop när pappa dog. Vi kunde prata om allt mellan himmel och jord. Mamma och Ally tyckte att jag borde prata med Emma mer i skolan. VI hade ju trots allt skåp brevid varandra. 

Efter en stund med en massa prat och lek för småtjejerna bestämde vi oss för att gå hem. Mamma satte ner Keyla i vagnen. Ally försökte sätta ner Evelyn i vagnen brevid Keyla men hon ville inte sitta ner. Evelyn blev tjurig och ville inte sitta ner. Hon ville åka rutcshkana. Jag lyfte upp henne och hon kollade på mig.

- Du får åka kana en gång och sen går vi hem. Okej? Sa jag och kollade på henne. 

Evelyn nickade och jag bar henne till rutcshkanan. Jag satte henne längst upp och höll i hennes hand. Hon åkte ner för kanan och log stort. När jag lyfte bort henne från kanan blev hon ledsen. 

- Kolla! Kolla, en vovve! Sa jag och pekade på en hund. 

En kvinna gick förbi med en hund och Evelyn kollade på hunden. 

- Voff voooofff!! Sa hon. 

- Jaa, voff, precis som en hund säger! JAg gick bort med henne till mamma. 

Jag försökte sätta ner Evelyn i vagnen men hon ville inte sitta. Jag kollade på henne. Jag försökte sätta ner henne igen men hon ville inte böja sina ben så hon kunde sitta ner. 

- Evelyn. Sa jag och kollade på henne.

- Gunga, gonga, gunja! Svarade hon och pekade mot gungerna. 

- Vi ska gå hem nu, sätt dig ner! Sa jag. 

- GUNGA! Skrek hon. 

Jag satte henne på mina axlar för det brukade alltid på något sätt hjälpa. Evelyn sa inte emot utan tog ett litet tag i mitt hår. Vi började gå och jag höll i Evelyns ben. Vi gick på en stig eller väg, ut ur parken. Vi fortsatte gå och det var inte alls långt hem. Det var ingen stor väg där en massa bilar som körde påvägen hem vilket var bra. Vi gick förbi några hus och sen kom vi in på vår gata. Vi igck förbi några hus. Ett av husen hade en sorts mini mur och en grind framför sitt hus. Ett annat hus hade en massa äppelträd. Vi gick förbi Emmas hus. Ett av de största husen på vår gata. Jag gissar på att dom hade en stor bakgård med pool och allt. Kanske en snygg altan med. Dom hade iallafall två våningar. Det syntes. Vi gick förbi tre hus till och sen kom vi fram till vårat hus. Det röda stora huset. Mamma ställde vagnen precis utanför dörren och vi gick in. Ally tog av sig ytterkläderna och jag satte ner Evelyn. Jag tog av mig min jacka och hängde upp den. Evelyn satte sig ner och försökte ta av sig sina skor. Det var bara såna lätta skor med korborband så det var inga större problem för henne. Jag tog av mig mina låga blåa converse som jag hade på mig. Jag hängde upp mig jacka och Evelyn tog av sig sin. Keyla bad mig hänga upp hennes jacka. Jag hängde upp den och hon sprang iväg. Mamma hjälpte Evelyn få av sig sin jacka och jag gick iväg. Ally och Keyla var i vardagsrummet. Keyla satt på golvet och lekte med barbiedockor. Ally satt i soffan och läste en bok. Jag gick ut i köket och tog ett glas vatten. Vi hade ett rätt så stort kök. Vi hade en liten bänk, eller en mini bar som jag kallade det ut mot vardagsrummet vilket var rätt bra. När mamma stod och lagade mat kunde hon hålla koll på småtjejerna samtidigt med. På den andra sian fanns höga barstolar med. Vi hade ingen köksö som mamma ville ha. Istället hade vi vårat matbord där. Jag hoppade upp på diskbänken och drack upp mitt vatten. Mamma kom ut med Evelyn på sin höft och satte ner henne i hennes barnstol. Evelyn satt och lekte lite själv vid matbordet. Mamma plockade fram stekpannor och grejer. Hon frågade om jag hade några läxor.