Wherever You Are || Luke Hemmings | Book 1

Kapitel 10

Zoey's P.O.V

Vi var nu påväg till Barcelona i ett, tro det eller ej, privatjet. Det hade alltid varit min dröm att åka i ett privatjet och ja, min dröm levde upp till mina förväntningar. Ungefär första halvan av flygturen spenderade jag med Ashton och vi betedde oss som två mycket nyfikna 5-åringar. Men vem kan döma oss, det var ju ett freaking privatjet. Andra halvan av flygturen spenderade jag tillsammans med alla andra och körde sanning eller konka. 

'' Alex, sanning eller konka? '', sa Michael och Alex funderade i några sekunder. 

'' Sanning. '', sa hon sedan och Michael flinade.

'' Vem av oss killar är snyggast? '', skrattade han och Alex smålog. Hon tittade runt på alla killar innan hon svarade. '' Calum. '' Calum blev helt röd i ansiktet men log sedan stolt. 

'' Ashton, sanning eller konka? '', frågade Alex och Ashton funderade.

'' Konka. '', sa han efter en stund. 

'' Pussa Zoey. '', sa hon och min blick for till henne i ren panik. Varför i hela friden sa hon så för? Jag vände mig om och såg på Ashton som blev röd i ansiktet, men sedan ställde sig upp och gick fram till mig med långsamma steg. Jag kliade mig i nacken, och log lite sådär halv awkward mot honom. Han log lite tillbaka, innan han böjde sig ner och gav mig en snabb puss på mina läppar. Jag hann knappt reagera på pussen, men jag reagerade på Michael och Calum som klappade händerna. Luke såg bara förfärad ut. Vänta, va?

__

Luke's P.O.V

Jag såg hur Ashton gick fram till Zoey och gav henne en puss på munnen. I den sekunden ville jag bara ställa mig upp och slå till honom. Varför vet jag inte, men det kändes bara så fel att se dom två tillsammans. Blicken han gav Zoey efteråt fick mig att vilja kasta ut honom ur planet, men det skulle jag nog få ångra lite senare i framtiden. Calum och Michael applåderade, och Zoey stirrade på Alex som bara ryckte på axlarna. Vad handlade det där om?

'' Luke, sanning eller konka? '', sa Ashton och jag tittade på honom.

'' Sanning. '', sa jag utan att tveka. Ashton funderade.

'' Snyggaste tjejen du någonsin sett? '', sa han och flinade. Jag funderade.

'' Zoey. '', skrattade jag och tittade på henne. Hon tittade ner i golvet, men jag kunde ana ett leénde på hennes läppar. 

__

Zoey's P.O.V

'' Zoey. '', skrattade Luke och tittade på mig. Ja, och jag fick panik så jag tittade ner i golvet. Men jag log för mig själv. Han skojade säkert, men jag log ändå. Vi hann dock inte köra mer, eftersom det var dags för landning. Jag satte mig ner, spände fast bältet och tittade sedan ut. Även Barcelona tog andan ur mig. Jag var så fantastiskt lyckligt lottad att få besöka dessa länder. Det skulle absolut bli ett minne för livet.

När vi väl kom ur flygplanet så var det som väntat. Olidligt varmt, och fullt med fans. Jag blev alltid lite nervös i stora folkmängder, det var jag uppvuxen och van med. Luke visste om det så han la sin arm om mig. Vi följde sedan efter vakterna och gick mot utgången. Killarna stannade och skrev några autografer, tog lite kort och kramade om sina fans. Jag och Alex stod mest där som två idioter och väntade på dom. Efter en stund så fick vi gå in i en stor skåpbil som sedan körde mot hotellet. 

Jag tittade ut hela vägen och såg hur vackert även Barcelona var. Vi anlände dock till hotellet lite väl fort, då jag ville se mer av staden. Vi fick våra väskor och begav oss sedan in till lobbyn. Klumpig som jag var så snubblade jag dock på min roller på något omöjligt sätt och drog med mig Luke i fallet. Vi låg därefter i en hög på asfalten direkt utanför entrén. 

'' Fortfarande lika klumpig, ser jag. '', skrattade Luke och ställde sig upp. han räckte därefter ut sin hand för att hjälpa mig upp.

'' Du vet att klumpig är mitt mellannamn. '', sa jag och tog tag i hans hand. Han drog mig upp på fötterna och tog sedan min roller i sin hand.

'' Vad gör du? '', sa jag och såg ur han gick iväg med min roller. '' Jag gör Barcelona säkert från klumpiga personer. '', skrattade han och jag himlade med ögonen. '' Jättekul. '', sa jag ironiskt men kunde inte låta bli att skratta. Jag följde efter honom in i lobbyn och mötte upp med dom andra. Vi fick våra rum. Dock blev det en liten ändring i det hela, då Calum och Alex bestämde sig för att dela rum och Michael och Ashton bestämde sig för att dela rum. 

'' Antar att vi får dela rum. '', sa Luke och log mot mig. Jag log lite smått tillbaka. Det var egentligen inte pinsamt, då vi hade delat rum flera gånger innan. Ni vet, sånt bästisar gör. Men dom gångerna hade jag inte varit kär i min bästa vän.

~

Det blev ett litet kortare kapitel idag, förlåt haha. Iallafall så hoppas jag att ni gillade kapitlet. Kände mig inte så inspirerad idag igen, säkert pågrund av vädret då regnet bara öser ner. Svensk sommar, jao. :D

Jag vill återigen tacka för att ni läser, gillar och kommenterar min berättelse. Tack så jätte mycket! :)

Nästa kapitel ( Kapitel 11 ) kommer ut inom snar framtid. :) ♥