Snöstjärnan

Prolog

Några minuter innan soluppgången, en tidig morgon den sjunde månaden, gick en man in på en bordell. En ung, vacker kvinna med böljande guldblont hår och gröna ögon väntade på honom där inne. Några minuter senare kom mannen ut från bordellen igen, men denna gång med någonting i famnen. Ett litet, nyfött barn inlindat i tyg. Barnet skrek när det kom ut i den kyliga morgonluften. Mannen drog manteln tätare om sig och skyndade in i närmsta gränd. Han la ner barnet på marken och satte sig på huk bredvid det. Han försökte att inte möta dess blick när han tog fram en kniv. Han höjde kniven och högg till. Mannen missade hjärtat, endast en liten bit av sidan på bröstet nuddades av kniven. Blodet rann ut på gatstenarna och barnet skrek ännu mer.

Ett rop hördes en bit därifrån. Fotstegen från patrullerande soldater närmade sig. Mannen tog kniven och stoppade tillbaka den innanför manteln. Han reste sig upp för att gå, men någonting fick honom att tveka. Barnets stora, oskyldiga ögon tittade oförstående på honom där det låg kvar på marken. Han upp barnet och tog det med sig, innan han begav sig av därifrån.

Han sprang mot slummen utan att se sig om. Barnet tystnade efter ett tag, men mannens hjärta bultade hårt i bröstet. Efter några minuters letande hittade han den vackra, unga kvinnans bostad. Han la barnet utanför dörren och sprang sedan vidare mot adelskvarteren. Det var sista gången mannen såg sitt barn.

***

Några timmar senare, när värden för bordellen öppnade dörren möttes han av en vacker, ung kvinna med böljande guldblont hår och gröna ögon. Hennes fötter var en bit ovanför marken och runt hennes hals låg en snara. Kroppen var fortfarande varm.