Del 17

101 7 2
                                    

"Jag vill bada!"
Utbrister jag vilket får Jonas att skratta.
"Varför gör vi inte det då?"
Säger han som svar och jag ler glatt.
Klockan är nio på morgonen och vi har precis ätit lite mackor till frukost.
Vi byter om till våra badkläder innan vi går ut från tältet. Sjön utanför glittrar från soluppgången. Snön har snart smält bort i det fina april vädret. Jonas tar min hand och vi går ner och ställer oss med fötterna i vattnet. Kallt är det och jag börjar nästan ångra att jag kom med den här idén. Jonas börjar gå ut i vattnet utan några problem och sakta går jag efter honom men stannar när vattnet når upp till mina lår.

"Det är svinkallt Jonas!"

Utbrister jag vilket får Jonas att vända sig om och skratta svagt. Vattenytan är strax nedanför knäna på honom. Han går till mig som står någon meter bakom honom.

"Hoppa"
Säger han.

Jag lägger mina händer runt hans nacke och gör som han säger. Mina ben slingrar jag runt hans midja och han börjar gå med mig längre ut i vattnet. Det blir djupare och djupare för varje steg han tar, tillslut är vattenytan upp till halva hans mage. Jag huttrar till när vattnet nuddar min mage. Han fortsätter gå lite till innan han stannar. Han kollar på mig och ler. En behaglig tystnad lägger sig över oss och det ända som hörs är fågelkvitter och vattnet som skumpar mot den gamla bryggan en bit bort. Våra läppar snuddar vid varandra ganska länge innan han trycker sina läppar mot mina i en passionerad kyss. Mjukt masserar vi våra läppar i takt med varandra. Med hjälp av hans händer som ligger vilande på min rumpa klämmer han löst till vilket får ett tyst stön att lämna mig. Han slinker in med sin tunga i min mun och snabbt blir det krig mellan hans och min tunga. Efter ett tag drar han ifrån och kollar djupt in i mina ögon.

"Vad som än händer så ska du veta att jag alltid kommer att älska dig Lisa"
Säger Jonas vilket får mig att lägga mitt huvud på sne, vad menade han med det? Jag kollar oförståeligt på honom.

"Jag älskar dig med Jonas, men vad menar du, finns det någonting som du vet men inte jag?"
Frågar jag tyst och han kollar ledsamt på mig, eller inbillar jag mig bara hans ledsamhet?

"Det kanske är dags att berätta innan det är försent"
Säger han vilket får mig att inte förstå ett dugg vad han pratar om, har han varit otrogen eller vad menar han?

"Berätta vad?"
Frågar jag nyfiket men ändå oroligt.

"Jag har Cancer"
———————————————————————————
Igår såg jag filmen om Alexander.

För er som inte sätt den så handlar det om Alexander, en 18 årig kille som har cancer. Fyfan vad sorglig! Grät sönder på slutet men jag tror att det hänger ihop med en i min släkt som stod mig väldigt nära som gick bort i cancer för inte så länge sedan.

Men jaja, nu ska vi va glada!

Eller ni ska vara glada iallafall!
Hoppas ni haft en superbra dag! Love youuu❤️

Rösta & Kommentera

Hans död förstörde mig och du är min tröst {M&M} [PAUSAD]Onde histórias criam vida. Descubra agora