Del 19

109 8 0
                                    

Med tårarna rinnandes nerför mina kinder släpper jag av det ihoppackade tältet vid uppfarten till Gunnarsens hus. Snabbt låser jag upp ytterdörren och beger mig in i hallen. Jag sparkar av mig mina skor och slänger min jacka på golvet. I full fart springer jag upp på mitt rum och kan höra Jonas röst som ropar efter mig. Jag slänger mig på sängen med tårarna rinnandes.

(Jonas perspektiv)
Lisa slänger av sig sin jacka innan hon springer upp för trapporna.
"Lisa vänta!"
Ropar jag efter henne men strax därefter hörs en hög smäll från hennes dörr hon slängt igen. Hela familjen Gunnarsen, förutom Emma, kommer ut till hallen och kollar frågandes på mig.
"Hva skjer?"
Frågar Martinus, jag möter hans blick. Jag svarar honom inte utan tar av mig mina skor och hänger upp min jacka prydligt på en krok. Väskan med mat och våra kläder vi haft med oss ställer jag ner i hallen. Gerd-Anne kommer fram till mig och lägger en hand på min axel.
"Hva har skjedd?"
Frågar hon lugnt och jag känner hur mina tårar hotar med att rinna nerför mina kinder. En ensam tår rinner nerför min kind men jag torkar snabbt bort den och kollar ner i marken.
"Ehm.. Lisa berättar nog till någon av er två senare.. jag vill helst inte berätta då det är ganska känsligt för mig"
Berättar jag medan jag vänder upp min blick och flackar med den mellan tvillingarna. De nickar innan jag snabbt går upp till Lisas rum. Försiktigt öppnar jag dörren och ser henne gråta i sin säng. Hulkande ljud lämnar tjejen framför mig vilket får något inom mig att brista, bara av att se henne såhär förstörd gör mig helt förkrossad. Jag går fram och sätter mig på sängkanten vid henne. Hon är snabb med att slänga sig i min famn. Jag stryker henne över ryggen samtidigt som jag tröstar henne.
Efter ett tag vänder hon upp sitt felfria ansikte mot mig. Hennes kinder är smått röda och hennes ögon svullna.
"Jag vill inte att du ska dö"
Säger hon och kollar in i mina ögon. Jag säger inget utan lutar mig fram och kysser henne på hennes mjuka läppar. Hon besvarar snabbt kyssen. Vi drar ifrån och hennes tårar blir färre.

"Förlåt.. det är bara lite svårt att ta in, du betyder så jävla mycket för mig Jonas"
Viskar hon fram. Jag ler svagt mot henne.

Jag älskar verkligen den här tjejen.
———————————————————————————
Gulligt men sad

Där fick ni lite från Jonas perspektiv

Rösta & Kommentera

Hans död förstörde mig och du är min tröst {M&M} [PAUSAD]Hikayelerin yaşadığı yer. Şimdi keşfedin