Del 20

112 10 0
                                    

(Lisas perspektiv)

"Dom är ganska oroliga över vad som hänt, jag sa att du skulle gå till någon av tvillingarna för att berätta vad som hänt"

Jag nickar åt Jonas innan jag går ifrån hans mysiga grepp om mig och ut från mitt rum. Jag går till dörren som ligger längst bort i korridoren på övervåningen. Jag knackar på den stängda dörren. Den öppnas av Martinus vilket inte är så konstigt eftersom att det är hans rum. Snabbt slänger jag mig i hans famn och låter tårarna falla.

"Han har Cancer Martinus! Han har Cancer!"
Säger jag mot hans bröstkorg. Jag kramar om honom hårdare och han besvarar min kram. Hans dunkade hjärta får mig att bli lugn precis som när man var liten och man gjorde sig illa eller att man bråkat med någon familjemedlem eller vän.

(Martinus perspektiv)
Jag sitter och spelar ett tråkigt spel på min mobil när det knackar på min dörr. Jag stänger av mobilen innan jag går mot dörren. När jag öppnar den möts jag av Lisa, hennes ögon är svullna och röda vilket troligen betyder att hon har gråtit eller jag antar det då det finns spår efter tårar längst hennes kinder. Hon slänger sig i mina armar och tårar börjar genast att lämna hennes fina ögon. Hon kramar om mig hårt innan hon tar ett djupt andetag.
"Han har cancer Martinus! Han har cancer!"
Hennes röst brister i slutet. Jag stryker med min hand på hennes rygg och försöker tröstar henne så gott jag kan. Steg hörs och jag vänder automatiskt min blick mot personen som ställt sig i dörröppningen. Jonas står lutad mot dörrkarmen och kollar på oss med ett snett leende. Jag ler svagt tillbaka.
"Jag kan berätta för de andra om ni vill"
Säger jag och Jonas nickar.
"Tack"
Säger han och ler ett större leende till mig som jag snabbt besvarar. Lisa som lugnat ner sig släpper sakta greppet hon har om mig. Hon ler svagt mot mig innan hon vänder sig mot Jonas.
Tillsammans går de tillbaka till Lisas rum.
Jag går ut från mitt rum och ner till vardagsrummet där alla andra sitter och kollar på något, enligt mig, ointressant tv program.

"Ehm.. Lisa berättade nyss för mig vad som hänt"
Säger jag tyst vilket får allas blickar att vändas mot mig.

Pappa stänger av tv:en och det blir tyst i hela huset.

"Jo Ehm.. det är så att Jonas har.. Cancer"
De kollar stumt på mig.

"Men kära nån! Lisa måste vara helt förkrossad"
Utbrister mamma vilket får oss andra att humma instämmande.

"Ja de älskar verkligen varandra"
Säger pappa.

"Är det allvarligt, vet du det?"
Frågar Marcus, snabbt möter jag hans ögon som är så lika mina. Jag skakar på huvudet.

"Det ända jag vet är att han har cancer"
Svarar jag vilket får Marcus att nicka.
"Vi får hoppas att det inte är för allvarligt!"
Säger sedan Mamma och jag nickar instämmande.

Lisa skulle bli helt förstörd.
———————————————————————————
Verkligen förlåt för dålig uppdatering meeen jag håller på med ett stort projekt! Eller jag skriver på en ny bok som jag är väldigt taggad på att skriva! Jag har lagt ner mycket tid på den och är ganska nöjd med den, eller jag har bara hunnit skriva några fåtal delar men dom är jag rätt så nöjda med och stora planer har jag planerat för den boken!
Men jag har också blivit sjuk.. igen och har haft mycket i skolan..

Hoppas ni har det bäst iallafall!

Rösta & Kommentera

Hans död förstörde mig och du är min tröst {M&M} [PAUSAD]Où les histoires vivent. Découvrez maintenant