två

131 4 0
                                    

"Den där var min!" Skrek jag åt Ludde som precis tagit MIN macka som JAG lagt i brödrosten. Han flinade åt mig och jag mumlade tyst ett idiot åt honom, tillräckligt högt så han hörde. Fyfan att man hade oturen nog att få satans avkomma till brorsa. Hans kompisar och deras fåniga band ska vi inte ens snacka om. "Hov1," Vad betyder det ens? Och varför satte dom en etta där? Låter som i trean när man skrev fyror och treor i sitt namn istället för a och e. Urtöntigt med andra ord.

När frukosten som tagit extra lång tid pågrund av Luddes idioti var nere i magen var jag redo att starta dagen. Efter att ha sminkat och klätt på mig i en timme dvs. Och redo kanske var lite fel ord att använda, snarare tvingad till att gå till skolan och därmed tvingad till att gå upp tidigt. Idioti det med. Jag knöt mina höga svarta converse och svor åt mig själv för att jag var tvungen att just köpa skor som inte gick att gå i direkt, att knyta skor tar ju minst fem minuter extra liksom. Minst. Turen till skolan som tog tio minuter till fots påbörjades med hasande fötter.

Väl framme på skolan mötte jag upp Lilly som satt på bänken utanför skolan och tog en morgoncigg, som var väldigt viktigt för att dagen skulle starta bra, för att citera henne.

"NORA!" 

Skrek hon medans hon viftade stort med armen fast jag redan hade sett henne sitta där.
Hur kunde människan ha så mycket energi såhär tidigt på morgonen? Det förundade mig alltid. Ett svagt hej fick jag ur mig innan jag satte mig mittemot henne på den hårda träbänken. Hon tog ett bloss och kollade på med en lurig blick.

"Vad?" Frågar jag trött.

Hon ger mig ett leende innan hon försiktigt förmedlar att det ska vara fest på fredag, hos Axel Jansson Liljefors.

"Liljefors Jansson," rättar jag henne. Hon suckar och försöker därefter tvinga med mig till denna festen som med 99% chans skulle vara skittråkig, varför ens gå då?

"Du vet att jag hatar den killen." Det var faktiskt sant. Jag hatar alla luddes kompisar, skitdryga och för mycket hybris. Alldeles för mycket hybris.

Lilly har dock alltid haft en liten förkärlek för dom där killarna, enligt henne är deras musik jääättebra, precis vad Sveriges musik behöver. Det tvivlar jag starkt på faktiskt. "Du behöver inte ens prata med honom ju, snälla!"

"Okej då." Hon ger ifrån sig ett glädjetjut och fimpar ciggen.

"Matematik lets gooo!" Skriker hon och gör en liten fånig dans. Vem är ens taggad på matte klockan 9 på morgonen? Lilly tydligen.

-

"Hola mi amigo!"  Skrattade Elias mot mig, Lilly och Elsa där vi satt ute på bänken framför skolan. Tätt bakom honom kom Daniel och slog honom lätt på armen.

"Amigos, för du ser väl fler än en person här?"  Frågade Daniel oroat. Elias syn var inte den bästa skulle man väl kunna säga, han hade ju linser men att han inte såg bra var något vi alla älskade att reta honom med.

"Åh men håll käften Mr. Espanol." Vi alla började skratta åt hans tappra försök att rädda situationen för honom.

"Lunch?" Frågade Elsa och vi alla nickade och gick in i matsalen där jag förmodligen skulle gå ut lika hungrig som jag gick in. Ja, så god var maten här.

-
Ska sitta 10 timmar på ett flyg så ska försöka skriva så mycket som möjligt!

/kram

sommarens kyla - dante lindheМесто, где живут истории. Откройте их для себя