(A/N wow redan kapitel tio och jag har redan 100 visningar!)
Liam's pov
Timmarna går och går och jag får fortfarande inget svar från någon doktor.
De hade frågat vad som hänt och jag svarade att Zayn hade rivit sig på en sak och Louis hade fastnat med huvudet runt en grej. Men när de såg Harrys blickar och hur frustrerad han var fattade att han gjort något så de har tagit in honom till ett rum.
Då och då har personer gått ut från Louis' och Zayns rum. De har tittar på mig och sen bara gått iväg. Ingen har sagt något än till mig på två timmar.
''Hey Liiiam.'' Hör jag Harrys röst och jag vänder mig om och ser Harry komma gående mot mig med två andra vitklädda personer bredvid honom. Han sätter sig ner bredvid mig och skrattar.
''Vi har gett honom en ner lugnande spruta som varar i tjugofyra timmar pågrund av hans små utbrott och han kan bli arg lätt och slå till någon hur lätt som helst.'' säger den ens tjejen med blont hår och jag nickar.
De går iväg och jag tittar på Harry som är i en helt annan värld och sitter och gör något konstigt. Jag skrattar för mig själv och fortsätter titta på dörrarna in till deras rum.
_________
''Uhm ursäkta är du Liam Payne?'' Frågar en röst och jag vaknar. ''ja.'' Svarar jag och gäspar. ''Hur långt tid har det gått?'' Frågar jag och doktorn som står bredvid mig tittar på hans klocka. ''Som jag sa, tolv timmar. Det skulle ta tolv timmar tills du får veta hur det går.'' Svarar han.
''Hur är det med Louis och Zayn?'' Frågar jag utan att säga något tillbaka om det där med tolv timmar. ''Vi är inte helt säkra på Louis men Zayn mår bra och du kan få gå in till honom om du vill.'' Svarar han och jag nickar och ställer mig upp.
Jag öppnar försiktigt dörren till Zayns rum och ser honom ligga med bandage runt armarna. Hans ögon är öppna och de tittar på mig. ''Liam.'' viskar han och biter sig i läppen. Tårar börjar rinna nerför hans kinder och jag springer fram till honom och tar mina armar runt honom.
''Förlåt! Förlåt för allting! Jag är så ledsen.'' Säger han och tårar fortsätter rinna nerför hans kinder som ett stort vattenfall. ''Det är okej Zayn.'' Ljuger jag och fortsätter hålla om honom. Han är som ett hjälplöst litet barn som inte vet vad han ska göra.
Dörren öppnas och in kommer Harry. ''Men det här är ju inte toan.'' Säger han och trycker på knappen till lampan och den tänds. Han skrattar och trycker på den igen. ''Mår Harry bra?'' Frågar Zayn och jag skakar på huvudet och skrattar för mig själv. ''Han har fått en nerlungade spruta som inte gör honom arg eller nåt sånt.'' Svarar jag och Zayn skrattar.
Harry går fram till oss och tittar ner på Zayn. ''Är det här Rikard?'' Frågar han och både jag och Zayn skrattar. Det var nog inte bara en nerlungade spruta han fick. ''Nej det är Zayn.'' Svarar jag och han nickar och petar på Zayns armar. ''Varför har Zen saker på armarna?'' Frågar han och jag skakar på huvudet.
''Kan du stå?'' Frågar jag utan att svara på Harrys fråga. ''Ja.'' svarar Zayn och ställer sig upp. ''Ska vi gå till Louis' rum?'' Frågar jag och ser en bit rädsla i ögonen på honom. ''Är han också här?'' Frågar Zayn och jag nickar. ''Harry blev så arg på honom för det han gjorde mot dig så han typ ströp honom.'' Svarar jag och och går ut med Zayn och ställer oss utanför Louis' rum.
Jag är nästan på väg att öppna dörren när en doktor stoppar oss. ''Ni kan inte gå in där.'' säger han och jag sätter armarna i kors. ''Varför då?'' Frågar jag och höjer ena ögonbrynet. ''För att vi är inte säkra på om Mr Tomlinson lever eller inte.''
Niall's pov
''Niall? Vad är det här?'' Frågar Serena från badrummet och jag släpar mig fram dit. ''Vadå?'' Frågar jag och sticker in huvudet vid dörren. ''D...det är blod här.'' Säger hon och jag går in och ser blod vid handfatet och lite på golvet.
Jag rycker på axlarna och vänder mig om för att gå men stoppas av en hand på min axel som drar mig tillbaka.
''Du har gjort det här eller hur?'' Frågar hon och känner hur hennes finger rör vid min handled och hör hon snyftar högt. ''Hur kunde du Niall?'' Frågar hon och tar tag i min handled och glor förmodligen på den.
Jag vänder mig om och rycker åt mig min handled och hon tittar rakt in i mina ögon. ''Va fan gjorde du så för?'' Skriker hon och tar upp min handled igen. ''Du vill bara ha mer uppmärksamhet än vad du redan har! Du vill att alla ska tycka synd om dig! Du vill bara att alla ska gilla dig och tro att du mår dåligt!'' Skriker hon och stirrar på min handled.
Ilskan växer inom mig och tillslut låter jag det läcka ut och min knytnäve hamnar i hennes ansikte. Hon skriker till och tittar bitchit på mig. ''Vad fan gör du?'' Frågar hon och puttar till mig. ''För det första mår jag redan jävligt dåligt och för det andra så vill jag inte ha uppmärksamhet! Jag är bara så jävla trött på allting och det här var det enda saken som fick mig att må lite bättre och vart jag än går så är det alltid någon som klagar på mig!'' Skriker jag tillbaka och hon backar bak lite.
''Vadå att skära sig själv får en att må bättre eller?'' Frågar hon och fnyser. ''Ja.'' Svarar jag och hon glor på mig ett tag innan hon tar upp en sax. ''Så det är skönt om jag nu drar den här över din handled?'' Frågar hon med saxen i handen.
''Faktist så gör det lite ont.'' Säger jag och hon skakar på huvudet. ''Niall, du är så korkad.'' Säger hon och står en centimeter ifrån mitt ansikte och innan jag hinner säga något sticker det till lite i min arm och hon tappar något på golvet. ''Oops.'' Säger hon och flinar.
Hon backar ifrån mig och jag tittar ner på min blödande handled och backar undan från mig. Jag går sakta till hallen och tar på mig mina skor och öppnar dörren och springer ut. ''Vart ska du?'' Skriker Serena efter mig och jag fortsätter springa vidare. ''Hem!'' Skriker jag och lämnar henne när jag springer in någonstans i skogen.
(A/N dåligt kapitel I know but anyway. Kommentera och rösta)
أنت تقرأ
Hated
أدب الهواةDet var egentligen bara ett lätt spel som började, men efter ett tag så blev det allt mer intensivare. Allt gick fel och sen var det enda som hördes syrenerna från ambulansen. Niall, glömdes och blev kvar ensam och det som snurrade runt i hans huvud...