Det är honom jag älskar mest.

Kapitel 1

Jag minglade runt bland alla och letade efter Axel, min pojkvän alltså. Jag kunde inte hitta honom någonstans. Senast jag såg honom var när han tog en öl och sa att han bara skulle gå på toa och att han skulle komma till mig sen.

Jag gick emot toaletterna och utanför en toalett står Axel, min pojkvän med en annan tjej och hånglar.

Fyfan för honom, fy fan uch vilken idiot han är. Detta är inte heller först gången, så fler chanser kan han ju bara dömma tänkte jag för mig själv. Mitt hjärta pumpade fortare av ilska.

Axel kollade på mig och man såg på honom att han var full, usch för honom.

- Ebba, vänta, nej jag ska förklara! Sa han och stammade så full han var.

- Haha, förklara? Nu igen? Nej Axel fler chanser kan du drömma om. Sa jag och gick med raska steg mot bordet med alkohol, även fast jag inte får så gör jag det. Jag var så arg.

Jag tog en öl och hällde i mig. Jag kände mig inte särskilt påverkad så jag tog en till, då Axel kommer springandes mot mig och försöker trycka sina läppar mot mina men jag prutar bort honom.

- Vafan tror du Axel efter alla gånger. Efter alla chanser du fått? Sa jag och kände mig lite påverkad.

- Men, jag ska förklara, sa han och höll på att tappa balansen pga sitt alkoholmissbruk.

Jag sprang där ifrån, från festen, från mitt x, från festen som skulle bli den bästa jag varit på. Jag skulle ha kul med mina vänner och så slutar det såhär.

När jag kom hem smög jag in, men pappa satt tydligen uppe för att vänta på mig.

- Så nu kommer du, sa han med en lite arg röst.

- Ja, vadå? Sa jag och jag tror att han märkte att jag druckit.

- Ebba, klockan är 04:00 och du kommer hem berusad och du är inte ens 15 bast än. Sa han och halv skrek.

- Om du hade tagit reda på varför hade du kanske förstått mig lite mer sa jag och sprang till mitt rum.