Dramione |Gråa ögon

15 | Parkinsson

{Hermione}

Jag gick med snabba steg upp för trapporna kvällen därpå och tänkte såklart på Draco. Jag var inget annat än riktigt sur på honom. Det var ju minsann Draco Malfoy som vi pratade om här, ingen som faktiskt.....
-Stopp där flickan, vi har några ord att utbyta, sade hon som plötsligt stod framför mig i trappen. Jag slutade gå uppåt och suckade.
-Är det inte Pansy Parkinsson, skolans höjdpunkt? frågade jag trött och lät trappan vi stod på flytta sig till en annan våning.
-Helt korrekt, och enligt min förmodan så har du varit..... hmm vad heter det... Dum i huvudet? svarade hon och drog av mig på åttonde våningen vid astronomitornet.
-Låt mig gissa att detta kommer handla om Draco? suckade jag och ställde mig framför utsikten.
-Han pratar knappt med oss längre. Och kommer till fängelsehålorna och ser trött ut. Igår var han till och med röd i ögonen. Hans allergi är det knappast. Jag säger att det är dina dumma stödlektioner som tär på honom. Han behöver lite fritid också, sade Pansy gällt och lade armarna i kors. Jag gick ett varv och ställde mig på andra sidan av henne.
-Han får fritid, Pansy. Och du är inte hans mamma. Du behöver inte gå och se efter honom, svarade jag och skakade på huvudet.
-Jo det behöver jag. Efter dig.
Nu blev jag riktigt irriterad på henne. En bomb inuti mig tickade bara.
-Jag tycker att du ska låta Draco vara lite, sade jag och mina andetag skakade.
-Du ska inte säga till mig vad som ska göras, smutsskalle, väste Pansy och tog ett steg närmre.
-Men gissa vad, Draco kysste mig igår, sade jag snabbt till svar. Pansy backade tillbaka.
-Tror du att jag ska köpa det där?
Hon harklade sig.
-Du vet att jag talar sanning, svarade jag. Pansy andades upprört in och försvann direkt ner för trapporna.
Attans, det skulle hon säga till Draco att jag sa. Han kommer döda mig.