Blommor under kudden, båda drömde om varann ~ Dante Lindhe

Kapitel 52

31 december 2018
Alinas perspektiv

Idag är det nyårsafton och hela vårt gäng plus en massa andra ska fira tillsammans hos Axel. Vi skulle vara där 18.00 och Dante skulle hämta upp mig vid 17.30. Just nu håller jag på att fixa mig. Vi alla kom överens om att vi skulle ta med det vi vill grilla och så ska vi dela upp resten av maten så att inte någon behöver stå för allt. Jag och Dante skulle fixa bröd. Jag har fixat bröd med eget vitlökssmör och en kryddblandning.

Jag lockar håret och klär på mig min glittriga klänning. Under klänningen har jag svarta nylonstrumpbyxor. Jag sminkar mig lite lätt och innan jag går ner till Dantes bil klär jag på mig jacka och mina klackar.

"Hej hjärtat" säger Dante och kysser mig när jag har satt mig. Dante börjar köra och min blick är fäst på honom. Han är så otroligt snygg idag, tänk att jag ska få fira årets sista dag med honom.

När vi kommer fram till Axel går jag direkt till köket med brödet. Dante går ut till altanen där Valter står i kylan och grillar. Den grabben är sjuk!

När alla har kommit sätter vi oss och börjar äta. Helt plötsligt klingar Axel i glaset.

"Tal! Tal! Tal! Tal!" säger Ludwig, Noel och Dante i kör. Axel ler och ställer sig upp.

"Jag vill börja med att tacka er för att ni alla är här och vill fira årets sista dag med oss andra! Jag är så glad att det är just ni som sitter här vid bordet med mig. Det gör mig så otroligt glad att så många av mina vänner har funnit kärleken det här året. Tack för det här året, en oförglömlig turné och för alla minnen. Låt oss göra 2019 ännu fetare!" säger han och alla jublar innan vi skålar.

Efter ytterligare en stund får jag feeling och klingar i glaset och ställer mig upp.

"Idag är det exakt 6 månader sedan jag träffade Dante, Axel och Noel för första gången. Det var kl tre på natten efter en kväll på en nattklubb i Gävle. Då hade jag ingen aning om att den dagen skulle förändra mitt liv. Tänk om jag då hade vetat att jag sex månader senare skulle sitta här med underbara vänner och en fantastisk pojkvän. Jag hade aldrig ens kunnat drömma om det här då. Jag var ju liksom ett fan som alla andra. Jag råkade liksom bara ha turen att träffa er efter klubben. Jag är så otroligt tacksam. Tack till er killar för att ni letade upp mig på Sensommar och firade min födelsedag med mig. Tack för att ni såg till så att jag och Dante träffades när vi själva inte vågade ta initiativet. Tack Dante för att du är världens bästa pojkvän. Jag är också tacksam för utan er, Axel, Noel, Ludwig och Dante, så hade inte jag och Elvira lärt känna varandra. Tack för att det senaste året har varit oförglömligt! Det här är det bästa året i mitt liv och nästa år ska bli ännu bättre! Tack för att ni är ni och för att jag får vara här med världens bästa gäng! Jag älskar er alla!"

När jag har avslutat talet ser jag att de flesta sitter där med tårar i ögonen. Inte visste jag att jag kunde göra dem tårögda. Vi skålar och alla kommer fram och kramar mig. Men inte Dante, han ger mig en kyss också. Vi fortsätter att äta och sen börjar partyt.

Victor spelar hög musik och alla dansar och har roligt.

Några timmar senare

Vad ska jag göra? Hur ska jag berätta det här för Dante? Varför händer det här idag av alla dagar? Jag sitter ute på balkongen på andra våningen och gråter.

"Alina, vad har hänt?" frågar Lisa oroligt och kommer fram och kramar mig.

"För en månad sedan sökte jag jobb på Warner Bros Studios i London. Dante var inte alltför glad över det och nu har jag fått det jobbet" svarar jag gråtandes.