Vi fick gå in direkt och kolla vad det var.
"Hm, han ser ledsen ut. Jag tror ni lägger ner för lite tid med han. Han kan dö av uttråkning och därför äter han. Det som rann var hans tårar, han grät.
Sandra tittade på mig och kastade sig på mig med en varm kram.
"Förlåt förlåt Schakal! Sa hon.
Vi åkte hem, men Mera gav inte upp för att a all kärlek. Fast Sandra tog all fokus på mig och busade och lekte och gav goda saker. Hon var med mera och mig varannan dag. Så att allt skulle kännas bra för båda.
