Kapitel 12

4.4K 126 17
                                    

Kapitel 12

**Felix Perspektiv**

"Felix!" Jag är vaken men jag orkar inte öppna ögonen. "Hämta den där jävla vattenkannan." Mina ögon fladdrar upp på en millisekund och jag ser panikslaget på Ogge som står och kollar surt på mig. "Kolla, nu blev det liv i honom." Jag suckar och sätter mig upp i sängen.

"Flytta på dig din jävla kebab." Mumlar jag innan jag hoppar ner från sängen och slår huvudet i hans axel i och med att jag har ansiktet vänt mot golvet. Jag kvider till och tittar på honom medan jag smeker min panna.

"Skyll dig själv." Säger han och går ut ur vårt lilla sovrum. Jag tittar upp på sängen där Alicia sovit, hon sitter där med benen uppdragna till hakan och tittar ner på sin telefon.

"Hej." Säger jag och hon sneglar upp på mig men vänder ner blicken igen utan att svara. Jag trodde faktiskt att vi hade blivit något av vänner igen men kanske trodde jag fel eller så vill hon bara inte prata just nu. "Är det något fel?" Frågar jag och hon skakar på huvudet med blicken kvar i telefonen.

"Felix, ta med dig tjejen. Ni ska in på genrep." Daff ropar och Alicia lägger ner telefonen innan hon klättrar nerför trappan. Jag går före genom korridoren och nerför trappan där dörren redan står öppen. Jag väntar utanför på Alicia eftersom det verkar som att de andra redan gått in genom den bakdörr som står öppen framför mig. Alicia kommer ut och vi går tillsammans in genom dörren och möts av ett par dörrar på sidorna om en korridor. På den enda öppna finns det sju bokstäver som bildar mitt bands namn. Vi går in och möts av fyra sminkbord med en stol framför varje. På tre av stolarna sitter tre killar. Jag går fram till den fjärde och sätter mig ner. Alicia ställer sig bredvid Daff och jag snurrar på stolen ett par gånger.

"Klockan är tolv så ni ska in på genrep i två timmar sedan kommer det första gänget med fans som ska in på meet and greet i femtio minuter och klockan fyra ska ni upp på scen igen för ett andra genrep. Vi ska hinna äta någonting smått och klockan halv åtta ska ni upp på scen för den riktiga konserten. Direkt efter får ni pusta ut en snabbis och klockan nio kommer andra gänget med meet and greet." Förklarar Daff och jag nickar lätt tillsammans med dem andra killarna. "Ska ni byta om något?"

"Ja, jag måste fixa på mig mer rörliga byxor." Säger Oscar och reser sig. Han har för tillfället på sig jeans vilket jag förstår skulle vara jobbigt att dansa i. Han försvinner in i ett rum med ordet garderob på. Jag tittar ner på mina egna byxor, nöjd över att ha valt det här från början.

Oscar kommer ut ur garderoben igen och jag reser mig och går efter Daff ut i korridoren.

"Är det bra?" Hör jag någon fråga bakom mig, denna någon är Oscar för det hörs tydligt. Han får ett svagt ja från Alicia till svar. Varför pratar han ens med henne? Jag fortsätter gå och försöker att inte tänka för mycket på att de fortsätter prata med varandra. Vi kommer in i den stora arenan och jag går efter de andra upp på scenen. Ett par stolar finns placerade nedanför scenen och Daff och Alicia sätter sig på varsin medan jag och killarna får hjälp med musik och mikrofoner. Ogges funkar inte till en början men efter att en tekniker har fipplat med den ett tag så fungerar den till slut. Vi sjunger igenom alla låtarna och dansar något slarvigt till det för att bara se att vi kan stegen ordentligt. Omar klantar sig på en av volterna men det såg absolut inte så märkvärdigt ut enligt Daff. Det är oftast bara vi killar som reagerar på de små felen, Daff märker ingenting förrän vi påpekar det och så är det alltid.

"Vad säger ni om att ta in den första gruppen nu då?" Frågar Daff när vi kört igenom allt och klockan börjar närma sig två.

"Jo, det vore ju inte helt fel att träffa ett par fans innan vi käkar, för mat, det behöver jag nu." Säger Ogge och drar försiktigt av sig sin mikrofon. En tekniker kommer fram till oss och tar alla våra mickar innan han går tillbaka in bakom scenen. Vi går ner till Daff och Alicia igen och Daff ger mig en high five. Han gör alltid så med just mig, ibland är det irriterande men ibland är det rätt så kul. Nu är det irriterande då Oscar precis lagt sin arm över Alicias axlar. Hon låter honom hålla kvar vilket stör mig. Hon kan inte bli kompis igen med mig, men människor hon aldrig träffat tidigare får, typ krama henne.

»f.s« I Miss YouTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon