Riverdale-The town with pep!

Återberättningen-kapitel 10

*Morgonen efter i Jug och Bettys rum*
"Godmorgon sömntuta." Sa Betty till Jug när han vaknade. "Godmorgon, hur länge har du varit vaken?" Frågade Jug. "Ganska länge, jag hade lite svårt att sova inatt." Svarade Betty. "Vet du varför?..." Frågade Jug. "Nej..." Svarade Betty. "Betty, du vet att du inte kan ljuga för mig." Sa Jug och log och tog hennes händer. "Jag...jag tänkte på vad våra föräldrar skulle göra om dem insåg att vi var här, och speciellt sov i samma rum!" Sa Betty och skrattade lite. "Betty, du behöver inte oroa dig. Vi kommer ta oss igenom det här och våra föräldrar kommer inse att vi kan va tillsammans." Sa Jug. "Tack, Jug, du vet alltid vad man ska säga." Sa Betty och kysste honom.
*Någon knackar på dörren*
"Kom in!" Sa Betty. Veronica kom in genom dörren. "Hej, vill ni äta frukost nu?" Sa Veronica. "Visst." svarade Betty. Betty och Jug följde med Veronica ner.
*I matsalen*
Jug och Betty satt bredvid varandra och Veronica och Archie satt bredvid varandra. "Så, det här kanske inte är rätt tillfälle men jag måste fråga, ni sa något om era föräldrar och ni bråkade och...kan ni berätta vad det handlade om?" Frågade Veronica. Betty och Jug kollade på varandra och höll varandra i händerna under bordet. "Eeeh..." Sa Betty. "Ni måste inte säga!" Sa Veronica. Betty kollade på Jug och han nickade. Betty började berätta "För att göra en lång historia kort. När våra föräldrar fick reda på att vi var tillsammans, så sa dem...dem sa att vi inte fick var ihop. Vi fick inte ens vara vänner, vi fick inte prata med varandra." Betty fick tårar i ögonen. "Va? Varför?" Frågade Veronica. "Våra föräldrar var tillsammans när dem var yngre och...för att göra en lång historia kort, en av dem sårade den andra och..." Sedan hann han inte fortsätta för Betty sprang iväg gråtandes. "Betty!" Sa Jug och försökte hinna ifatt henne. Jug sprang ner till nedervåningen. "Betty! Är du här?" Frågade Jug. Han tänkte precis springa till ett annat rum när han hörde någon som snyftade. "Betty?" Sa Jug och gick närmare. Han gick runt ett hörn och där satt hon. "Betty, varför sprang du iväg? Jag trodde vi hade pratat om det." Frågade Jug. "Jag...jag fick panik, jag vill inte förlora dig." Sa Betty. "Det kommer du inte, jag ska inte låta något sära på oss." Sa Jug. Betty log. "Jug, jag behöver dig." Sa Betty. "Jag kan inte förlora dig." Fortsatte hon. "Jag behöver dig med Betty, jag kan inte föreställa mig ett liv utan dig." Sa Jug. Jug kysste henne. "Vill du ha frukost nu?" Frågade Jug. "Jag är inte så hungrig..." Svarade Betty. "Då är inte jag det heller." Sa Jug. "Jag lämnar dig inte här själv." Sa Jug och tog hennes händer. "Jag älskar dig, Jughead." Sa Betty. "Jag älskar dig med, Betty Cooper." Sa Jug. "Så, ska vi stanna här eller sätta oss på rummet." Frågade Jug. "Jag tror nog att vi kan sätta oss på rummet." Svarade Betty och log.