Från förra delen -
"Hej Felix jag är Vanessa" svarade jag och skakade hans hand.
---
Vanessas P.O.V
I drove by all the places we used to hang out getting wasted
I thought about our last kiss, how it felt the way you tasted
And even though your friends tell me you're doing fine
Are you somewhere feeling lonely even though he's right beside you?
When he says those words that hurt you, do you read the ones I wrote you?
Sometimes I start to wonder, was it just a lie?
If what we had was real, how could you be fine?
'Cause I'm not fine at all!
Calums fina sångröst fyllde mina öron.
Varje ord var så fint uttalat med hans australienska dialekt och gitarren som någon spelade på passade otroligt bra tillsammans med hans röst.
Mitt hjärta började slå dubbla slag och magen började pirra, nästan som om jag var kär,
kan man ens bli kär i en låt?
Träden susade förbi utanför bilfönstret.
Bilen for fram på motorvägen tillsammans med alla andra bilar.
Fåglarna flög högt på himlen och solen lyste starkt.
'Cause I'm not fine at all
No, I'm really not fine at all
Tell me this is just a dream
'Cause I'm really not fine at all
Luke sjöng det sista av låten när vi svängde in på uppfarten till Felix kompis hus.
Jag stängde av musiken och tog ut hörlurarna ur öronen. Sedan öppnade jag bildörren.
Jag möttes av en kille med fluffigt hår och ett fint leende. Fast jag hann inte inspektera honom mer innan jag hörde Felix skrika.
"BROOOOOOOR!" Skrek Felix samtidigt som han kom utrusande ur bilen. Felix och den snygga killen gjorde en bro hug. Den snygga killen smygkollade på mig och blev lite generad när han förstått att jag sett vad han gjorde.
Felix kollade frågande på honom.
"Varför är du så röd i ansiktet?" Frågade Felix vilket gjorde killen ännu mer röd i ansiktet, om det ens var möjligt. Jag harklade mig för att försöka fånga Felix uppmärksamhet vilket jag lyckades med och Oscar gav mig en tackasam blick.
"Umm Felix?" Sa jag och kollade lite akward på honom.
"Ja just de ja!" Sa han. "Oscar, de här är Vanessa, min halvsyster" Sa han sedan.
Oscar stäckte artigt ut handen och jag skakade den.
"Oscar, eller ja, Felix sa ju det men bara för att förtydliga" Sa Oscar närvöst och blev återigen lite röd om kinderna. Jag bara log mot honom, jag kunde inte göra något annat, han var bara för söt!
En pinsam tystnad spred sig och ingen visste vad dom skulle säga för att bryta den. Inte ens Felix, som alltid pratar kunde bryta den.
Efter vad som kändes som flera år öppnade Oscar entligen munnen.
"Vi kanske ska gå in?" Sa han och vi nickade. Vi följde efter Oscar in i huset, upp på övervåningen och in i hans rum. Det var först när jag satte mig på Oscars säng som jag kom på att jag och Felix inte kom hit ensamma.
"Felix, var är mamma, Magnus och Felicia? Frågade jag och Felix ryckte på axlarna.
"Jag går ner och kollar om dom är där" Sa Felix och sprang ner för trappan innan jag ens hann säga emot.
Fan, ensam med en snygg kille jag inte ens känner. Vad som helst kan gå fel nu, vad som helst!
Jag flyttade blicken från trappan till Oscar som redan tittade på mig. Vi fick en snabb ögonkontakt innan vi båda tittade bort. Den pinsamma tystnaden var tillbaka. Kommer inte Felix snart?
Oscar bröt tystnade.
"Så, du är Felix halvsyster?" Frågade Oscar, men man såg att han ångrade sig direkt när han hörde hur stelt det lät.
"Um ja.." Sa jag och Oscar nickade lite försiktigt.
Den pinsamma tystnade var återigen tillbaka. Men till min lättnad kom Felix precis upp för trappan.
"Wow, va stelt!" Sa han och både jag och Oscar blev lite generade. När Felix precis skulle öppna munnen igen för att antagligen ställa en fråga som gjorde det ännu mer akward ringde det på dörren och jag pustade ut. Jag såg på Oscar att han också blev lättad. Snacka om att bli räddad av dörrklockan!
Förlåt för att jag inte har lagt ut ett kapitel på ett tag men skolan tar all min tid, seriöst vi 8:or har mer att göra än vad 9:orna. har... Men jag ska iallafall försöka uppdatera så mycket jag kan. Och sen, föråt om det är lite fel i texten, min dator är lite konstig och skriver ibland fler av samma bokstav när jag egentligen bara trycker en gång på samma knapp så nu vet ni det ifall det är dubbla bokstäver där de egentligen inte ska vara det. Det var de ja, hejdå haha
YOU ARE READING
Bring me back!
FanfictionJag springer, springer från min galna pappa, springer från mitt hem och från alla mobbarna. Jag springer ifrån mitt liv. Vanessa är en svensk tonårstjej som bor i USA med hennes pappa, Robert som slår och våldtar henne väldigt ofta. Hennes mamma, Ka...
