Vanessa
Jag pressar mina läppar mot Martinus när vi kommer in i hallen. Jag sätter mig på första trapp steget som innan och låter Martinus ta av mina skor. Jag flämtar till över magverken och suckar högt."åh jag har så himla ont i min mage," suckar jag tyst för mig själv. Martinus ler medlidsamt och pusslar ännu en gång ihop våra läppar i en passionerad kyss.
"Önska jag kunde göra något åt det Vanessa, men du vet att du kan alltid be om något!" svarar han, jag ler tacksamt åt honom och han sträcker ut en hand för att dra upp mig från trappan. Mormor som nu gått in i sitt rum har lämnat tvn på. Jag ler och sätter på en film.
"Ååh jag är så himla taggad på att äta," halv stönar jag. Jag ler nöjt när Martinus tar fram maten i olika plast förpackningar. Martinus ler nöjt och tar fram bestick och glas.
"Du vill ha cola va?" frågar Martinus nästan som ingen fråga utan en självklar het. Jag nickar tacksamt och Martinus öppnar vant vårat kylskåp.
"Sådär ja.. vad är det för härlig film du valt då?" frågar han och tar sin första tugga av sin mat. Martinus fokuserar på filmen och jag inspekterar hela hans perfekta kroppsbyggnad. Jag putar med under läppen och lägger mig ner i soffan.
"Kom," piper jag och klappar på soff delen som jag gjort plats för Martinus.
Han ler pt mig svagt och lägger sig bakom min rygg tavla. Han kysser mig på nacken och jag stönar tyst."Ssh, din mormor ligger där," säger han och pekar på rummet bredvid vardagsrummet. Jag biter mig löst i läppen och pressar snabbt mina läppar mot hans. Jag vrider min kropp mot hans och placerar min hand på hans blonda hår.
Jag trycker ifrån mina läppar från hans motvilligt och drar min hand igenom hans hår fler tals gånger."Du har så himla fint hår asså jag blir arg," säger jag och kysser hans panna.
•••
Morgonen där på väcks jag av det svaga ljuset som lyser in i mitt rum. Jag drar ihop mina ögonbryn och kollar mig runt omkring. Ingen Martinus någonstans? Jag hoppar hastigt upp för sängen och tar ena handen på min mage.
Jag går försiktigt ner för trapporna för att inte väcka mormor eller Anton. Där ligger han med sin mobil och ett par mjukis och bar överkropp. Jag flinar för mig själv."Godmorgon hjärtat," säger jag och harklar mig för min morgonröst. Martinus höjer blicken och ser mig, han ler brett och klappar på soffan för att jag ska lägga mig bredvid honom.
"Sovit gott?" jag nickar svagt och kysser honom på hans kind.
"Anton har dragit iväg till skolan redan och din mormor skulle tydligen iväg och typ handla tror jag," jag nickar och kollar på Martinus mobil hur mycket klockan är. 11.43 jag suckar tyst för mig själv och vänder ner min blick till magen. Martinus lägger sin hand på min mage och jag ler.
"Gud du har blivit så stor! Jag längtar tills jag ska få träffa dig," säger Martinus och jag håller på att dö av gullighet. Han pussar små fjäderkyssar överallt på min mage. Jag små ler för mig själv.
"Jag ska till läkaren imorgon, följer du med?" han nickar ivrigt och jag ler åt honom glatt.
Rätt så tråkigt kapitel men ah
ESTÁS LEYENDO
Som tur är finns du || Martinus Gunnarsen
FanficTonårskärlek kan faktiskt hålla förevigt. Eller, det kommer det iallafall göra för oss. Påbörjad femte november 2018 Avslutad femtonde december 2018