35

156 12 0
                                    

Amandas perspektiv 20:32

Försiktigt öppnar jag mina ögon och flyttar mitt huvud från Martinus bröstkorg till sänggaveln. Jag tar upp min mobil och ser att klockan är 20:32. Jag flyttar min blick runt i mitt rum och sedan till Martinus som ligger bredvid. Fan vad gullig han är när han sover. Hans lite rufsiga hår står åt olika håll och hans underläpp putar ut lite grann när han andas ut.

Jag reser mig lätt upp ur sängen och märker att vi inte åt jordgubbarna. Jag går igenom glasdörren och hämtar datorn som vi skulle hämtat innan vi somnade. Jag tar med den tillbaka till sängen och jag slår mig ner bredvid Martinus igen.

Jag tar upp min mobil igen och ser att mamma har skrivit.

Mamma 18:12
Jag är hemma nu❤️
Hallå
Amanda?
Aha förlåt såg att ni sov haha

Jag 20:35
Vaknade precis
Ska försöka somna om igen❤️

Jag lägger tillbaka min mobil på pallen och startar min dator. Jag går in på dplay och sedan söker jag på "When Kids Become Pop Stars". Jag vet att om Martinus vaknar kommer han bli smått irriterad på mig för att jag kollar på det. Men han är bara för söt när han försöker vara arg på mig hahah.

Jag lyfter upp fatet med jordgubbarna och sätter den på min mage.

Jag vänder mitt ansikte mot Martinus och jag bara kollar på hans fina fina ansikte. Fan vad jag vill att han ska vara min.

Jag tar min hand och börjar pilla med hanns hår medans programmet fortsätter.

Försiktigt öppnar Martinus sina ögon och jag vänder min blick fort mot honom igen. När han ser att jag kollar på honom spricker det fram ett leende på hans läppar. Det gör att det smittas över på mig också.

"Heii"

"Trött eller?"

"Mmm"
Martinus sträcker hela kroppen och gäspar stort.

"nei hva ser du på?"

"Här"
Jag stoppar in en jordgubb i hans mun och vi båda börjar skratta.

"Du svarer ikke på spørsmålet mitt"

"Du kan nog lista ut svaret själv"
Jag flinar åt honom och vänder tillbaka blicken till datorn.

Martinus suckar lätt och det får mig att skratta mer.

"Men kolla hur gullig du var"

"var?"

"Jaa"

"Er jeg ikke det lenger?"

"Jooo men du ser ju jävligt bra ut också"

Jag ställer ner tallriken på golvet och fort drar Martinus mig närmare honom i hans famn. Fan vad trygg jag känner mig här.

"Du er heller ikke så frastøtende"

Fan vad den här killen gör mig glad!

Det händer inte så mycket just nu men känner att det inte får hända för mycket grejer

Vi två föralltid | Martinus.gWhere stories live. Discover now