The Deal - Felix Sandman

fjorton - A goodbye that hurts more than a gunshot in my heart

Emmas perspektiv

Ps. Lyssna på I never told you - Colbie Calliat för mer 'emotional känsla' Ds.

"Ärligt Felix" jag pausade och tog ett djupt andetag. Felix satt framför mig i soffan och pillade nervöst på naglarna som inte var klippta på ett tag då en väldigt smal liten vit linje syntes längst ut på varje nagel.

"Ärligt så spelar det ingen roll vad du säger för i mina ögon kommer du alltid vara dendär killen som tog min bästaväns oskuld och sedan lämnade henne ensam utan att säga ett ord, eller nej föresten, hon är kanske inte ens min bästavän längre för det förstörde du också. Det förvånar mig att ingen av dina fans ser dit riktiga jag men den dag dom gjorde det Felix, den dagen är du körd" hans blick for upp och mötte min. Blanka av salta tårar. Det var precis vad hans ögon var och mitt hjärta sjönk djupt in i bröstet. Inte ett enda av dom orden jag sa var sanna, allt var en lögn jag drog, för egentligen så betydde han mer än någonting annat för mig. Men jag var rädd att om jag erkännde så skulle han skratta och lämna mig, att hans kyssar bara var ett spel för att få mig på fall för att sedan kunna vinna vadet.

Han satt tyst kvar på soffan. Sög in läpparna i munnen. Utan att vika av med blicken.

"Men nu är det över, hejdå Felix" sa jag och vände mig om. Soffan knarrade, ni vet som skinnsoffor har en förmåga att göra, när Felix reste sig ur den.

"Emma" det kom mer ut som en viskning. Just för den stunden ville jag så jävla gärna skrika ut allt som gick igenom mitt huvud, rakt i ditt ansikte, men jag tror inte att det skulle hjälpa ändå. Ville inte riskera att allt blev värre. Jag kan inte visa att jag bryr mig. för då vinner du, då hade du rätt.

Snabbt stoppade jag i fötterna i mina rosa foppatofflor och slängde upp dörren i en kraft som fick gångjärnen att gissla till och handtaget på yttersidan att slå i träväggen. Jag gav Felix en snabb sista blick innan jag drog åt mig en tjocktröja som hängde på en av krokarna och gick ut genom dörröppningen. Felix hade stått kvar framför soffan och tittat eftter mig när jag gick ut i min hall och lämnade honom ståendes ensam i mitt hus. Det var ju ganska konstigt egentligen, om någon borde ha lämnat så borde det väl ha varit han?

Mobilen höll jag i ena handen i ett fast grepp. Jag kramade om den så hårt att mina fingertoppar blev vita och handflatan röd. En röd buss stannade precis på busshållplatsen 50 miter fram på gatan. Jag började springa även fast mina ben var skakiga av tårarna som sökte sin väg nerför mina kinder. Då jag inte kunde gå hem nu så var första personen som kom upp i mitt huvud konstigt nog Oscar. Jag hade fått alla dom andra killarnas nummer av Felix när vi satt på caféet första dagen vi träffades så utan att tänka släppte jag på greppet om min iPhone och låste istället upp den och skickade iväg ett halvt bra skrivet sms till kontakten döpt till 'Oscar Enestad'.

Jag tog en av platserna längst bak i bussen där det konstigt nog var folktomt. I samma sekund jag kunde känna det hårdmjuka materialet under mig så vibrerade mobilen i bakfickan. Ett sms. Jag trodde mitt hjärta på något håll hoppades att det skulle vara Felix men ändå visste jag att det var Oscars svar som hade ramlat in i inkorgen.

Från: Oscar Enestad

Absolut, kom över! Ta bussen till Slussen så möter jag dig där :)

Ett leende lyckades leta sig fram bland alla tårar och jag tittade ut genom fönstret och försökte hänga med med blicken när husen for förbi och sedan tonade ut och vi körde ut på en bro. Vattnet nedanför glittrade och den mörkblå kvällshimlen speglade sig så att vattenytan såg ut att vara i samma färg. Men även skogen runt om fick vattnet att se annorlunda ut så den grönblå färgen som bildades plus det glittrande ljuset fick det att bli läskigt likt Felix ögon som hade mött min blick när jag sa hejdå.

________
Publicerar detta kapitel nu även fast jag lovade ett längre idag, men eftersom jag måste hinna göra klart mina läxor och måla mitt rum för att få åka in till Sthlm imorgon så kommer jag inte hinna skriva något mer /:

Jag har iallafall planerat fortsättningen så det borde inte ta allt för lång tid tills nästa kapitel kommer!
Hoppas allt är bra med er iallafall så hörs vi snart igen, kram!

Någon av er som ska på killarnas "hemliga" uppträdanden imorgon?