Löven föll ned för träden medans vi kollade ut över höstens hav..
Det var tyst idag.
Det fanns fåglar som sjöng lite tyst för sig själva och man kunde höra vindens tjut igenom träden..
Det kändes som om det bara var du och jag i denna värld.
Nu iallafall, kunde man säga att det var sant.
Låt oss börja där allting... förändrades, där vi såg varandra för dom vi egentligen var.
3 dagar tidigare..
Det var samma gamla vanliga skoldag på gymnasiet, jag tänkte inte riktigt på det så mycket.. det gjorde jag aldrig.
Jag satt i en korridor vid ett litet bord fullt med Böcker, solen sken in igenom fönstret och jag kollade ut över gården. Det var lugnt idag, precis som alla andra dagar i denna stad.
Gardinerna åkte lugnt fram och tillbaka tack vare vinden..
kan du tänkta dig denna plats ?
Kan du tänka dig en sån lugn plats... medans Så mycket hemska saker händer över hela världen ?
Det kunde inte jag, fast det var före jag träffade dom... en person som stod mig nära. En person som aldrig skulle hata eller skrika åt mig. En sån lugn person, vet du vad jag menar?
Det är okej.. jag gör knappt det själv.
Jag ställde mig up och gick ut på gården vid skolan, solen sken på mig och jag..
Jag kände mig lite speciell just den stunden. Jag vet inte varför, men vem vet saker i denna värld egentligen ?
Det var tyst.. ingen var ute och sprang för att de var sena till sina klasser och ingen var elak mot någon annan. Inget hände idag..
det var bara en annan lugn dag.
Låten jag lyssnade på samtidigt som jag skrev (Tips: lyssna på låten när du läser)
"Slopas" av: Philanthrope, Yasper
