The mystik behind the eyes ( Paus)

Kap 6.5

- Tack för en bra fight. Sa jag och han kollade mörkt på mig. Vadå fel att vara trevlig nu också? jag suckade men så viskade han 3 ord.
- jag kommer hämnas. Sen stack dom fort iväg.

-------

Jag gick ut genom dörren, morgonen började gry och man hörde tyst fåglarna kvittra i fjärran. Jag kände daggen under mina bara fötter. Det var lite kallt men jag klagade inte. en del av flockens medlemmar sprang runt glatt, dem flesta var barn som var morgonpigga men de var också en hel del vuxna dem flesta skulle antagligen ut och jaga. Jag har inte besökt denna flocken på väldigt länge och saknade tystnaden här i London. Ibland kan jag faktiskt sakna att inte ha en mate att dela sådana här saker med men jag vet också att det kan bli farligt för honom/henne att vara med mig. Efter mammas och pappas förräderi mot sina släkten så har jag varit jagad. många vill ha mig död då jag skapade obalans i naturen med min födsel då jag fick från båda delar de mest kraftfulla delarna. Ni tänker kanske men du har syskon? Ja det har jag men dem ärvde inte dem delarna jag ärvde. Det finns många saker med mig själv jag inte kan kontrollera. som exempel krafterna jag besitter mer än ändra form och detta kan bli farligt om jag har en mate. Jag vill inte att han eller hon ska bli skadad på grund av mig eller dem som jagar mig. Men jag vet inte om jag kan stå ut att vara utan en mate eller att avvisa han/hon när tiden kommer.

- Var hälsad alpha! jag hoppade till vid ljudet då jag inte var beredd. jag vände mig sakta om och ser en medlem i flocken, en liten flicka.

- Hej där lilla vän, vad heter du? jag satte mig på huk för att komma i hennes höj och log mot henne.

- Jag heter Alice Stark! hon log stort mot mig och jag kände igen nått med efternamnet jag har hört det innan.

- Hej Alice, hur gammal är du? hon tog upp en hand och visade fem fingrar och sen pekade på ett hus bakom oss.

- Jag bor där med mamma och min bror, säger hon och man ser sorg i hennes ögon.

- Vart är pappa din? 

- Mamma säger att pappa är med dig långt här ifrån.

- Vad heter din mamma och pappa?

- Mamma heter Evelyn Stark och pappa Nathan Smith. Jag log vid namnet av min gama och hans mate.

- Din pappa har det bra men hade jag fått prata med din mamma? hon log glatt och nickade och visade att jag skulle följa med vilket jag gjorde. hon öppnade dörren och ropade in och hennes mamma kom inrusande fort. Jag såg min barndomsvän som hade bott här hur länge som helst.

- A..a..a..ALEXIA?! vad gör du här? hon springer fram och kramar mig. jag kramar tillbaka och skrattar.

- Flock saker bara haha, Men hur är det? och varför har jag inte fått veta att ni har valpar? hon skrattade då jag sa valpar då det är de jag alltid kallat ungarna till oss varulvar.

- Nathan ville inte vi skulle säga nått då du varit så upptagen då du har så många flockar att ha koll på. Men vi har Alice här som är 4 år och där uppe är Mason som nu fyllt 7 år han gör allt för att bli stor och stark som sin far och tränar mycket på ja det hans kropp klarar av att han tränar. Han saknar sin far otroligt mycket. Hon log och det syntes en glimt av sorg som visade att hon saknade honom också.
- Han kommer bli minst lika stor krigare som sin far, jag ska se till att Nathan får mer tid komma hit, han skulle sagt till tidigare den skiten! Hon började skratta och jag med, då Nathan alltid hållt saker gömda för mig och jag aldrig fått veta det av honom. Jag träffade Evelyn när jag var 15 år gammal när jag precis började bygga upp flocken igen. Hon var under lång tid min hjälpande hand i hur saker skulle skötas då hennes far var en Beta så kunde hon en hel del jag inte hade hunnit lära mig. Nathan och hon träffades ett år senare när båda var 18 år, dem är nu 26 år gamla, tiden går fort. Jag kollade mot Evelyn.
- Hade man fått träffa mannen i huset då? Jag skrattar lite och hon med.
-Mason!! Du har nån som vill träffa dig! Inte långt efter hon skrek kom en kille med blont/brunt hår och gröna ögon ner för trappan han ser lite trött ut mendans han tittar mot sin mamma och sen på mig.
- Här är Alexia, Alphan över flocken och din pappas barndomskompis! Det tar en stund innan han förstår och då blir han jätte glad och börjar fråga massor om sin pappa....

-----------------------------

Här är en kompletering då jag tyckte det saknades nått mellan kap 6 och 7 så det är inte jättelångt men tycker detta gjorde det lite lättare hänga med i handlingen senare.