🚫varnar känsliga läsare för dirty och slagsmål🚫
Ogges POV:
Jag vaknade av att Omar skakade i mig. Som vanligt när han skulle väcka mig.
- vad!! Sa jag surt
- vi är framme. Mumlade Omar.
Alltså shit Ogge! Du måste bättra på din attityd. Stackars Omar. Han måste ju bli ledsen varje gång jag blir så arg på honom. Han har ju inte gjort något fel!! Jag satte mig upp och gav honom en kram.
- förlåt jag menade inte att bli arg. Jag är bara lite trött. Viskade jag i hans öra.
- det är lugnt. Svarade han.
Jag log mot honom (alltså Ogges leende😍🔫)
Han skrattade och pekade mot Oscar och Felix. Oscar låg utsträck över 4 säten (ni vet längst bak i bussar) och Felix satt på golvet med huvudet vilandes på Oscars mage.
Snabbt tog jag upp mobilen och tog två kort. Omar var inte sen att göra desamma.
- ska vi väcka dom?? Undrade han
- kör hårt! svarade jag och skrattade.
Omar gick fram till Felix och petade på hans mage. Felix fnissade till i sömnen och försökte Vända sig om. Men då ramlade hans huvud ner från Oscars mage och han slog det i marken.
- aj! Satans jävla piss. Svor han
Varje gång! hur lyckas han. Så fort han ska vakna slår han huvudet i nånting.
Omar skrattade högt och jag flinade lite. Felix gjorde inget utav dom. Han hade tårar i ögonen.
- gråter du!? Undrade jag
- nej pucko vad tror du. Svarade han argt.
Jag och Omar gav varandra en menande blick och började kittla Felix. Han skrattade så att tårarna rann. Oscar vaknade och satte sig yrvaket upp.
- mamma?? Sa han trött och förvånat
- mamma?? Både jag Omar och Felix kollade på Oscar.
- eller Asså va?? Nej jag sa inget. Oscar var röd i ansiktet och han såg ut att bara vilja somna om.
Felix skrattade åt honom och sa:
- tyvärr så är inte din mamma här gubben men går det bra med mig??
Oscar rynkade ögonbrynen och svarade:
- kan funka! ( skulle funka för mig)
Vi tog våra saker. Som för tillfället var typ väskorna från badet. Våra mobiler och typ solbrillor och kepsar. Och började gå mot tivolit. Jag och Omar gick först och Foscar gick bakom och typ hånglade. Iallafall lät det så. När vi kom fram till entrén såg jag nått. Något hemskt. VILLE!!!! Vad gjorde han här!??? Och varför var hans bitchers till kompisar med??
- Omar vänta lite. Jag vill inte gå med in. Min röst höll inte.
- varför inte??
- kolla där! Jag pekade bort mot ville och hans idiot gäng.
Omars blick svartnade och han sa sammanbitet:
- va fan! Jävla idioter!! Vad gör dom här!??
- mm det var en bra fråga svarade jag.
Oscar och Felix verkade vara någon helt annanstans. Dom stod och hånglade lite lägre bort och verkade inte höra nått av det vi sa.
Omar tog min hand och sa:
- kom! Nu ska vi gå och snacka med dom.
- nej fan heller! Då dör jag!! Omar tänk på mig!! Han slår fan ihjäl mig om jag går dit!!
- nej för jag är ju där.
Omar gav sig inte. Han sa inte ens till Felix och Oscar att vi stack. Han betalade snabbt och gick in. Jag gick en bit bakom och tittade ner i marken.
Omar gick fram till ville som stod med en spegel i handen och speglade sig. Asså ville tror typ att han är sjukt snygg fast han egentligen ser ut som ett freak!Omar slog handen rakt genom spegeln och sa:
- Nämen Oj!! Till och med speglar går sönder när du tittar i dom!!
Ville såg först väldigt chockad ut. Men så gick det tydligen upp för honom vem det var som snackade med honom. Han flinade elakt och svarade:
- men grabbar. Har vi inte fått fint besök. Herr bög och hans lilla klena kompanjon.
Jag kände hur det högg till i mig. Hur alla hemska tankar kom tillbaka och hur jag ångrade att jag följde med Omar hit.
- har du inget bra att säga kan du väl hålla käften stängd. Och eftersom du inte verkar vara så smart så kan du väl va tyst hela tiden. Omar kollade kaxigt på Ville.
- försöker du vara kaxig nu också?? Ville kollade retsamt på Omar.
Jag visste att Omar inte hade en chans mot honom. Ville var nästan ett huvud längre och hans muskler var lika stora som Omars båda armar tillsammans. Dessutom är Omar 2 år yngre. Jag anade att jag skulle kunna slå ner honom. Men jag skulle aldrig våga.
- Ville dra hem till mamma och kolla på bebis filmer som ni brukar göra.
Ville blev kanon röd i ansiktet och sa argt:
- vadå!?
- du vet vad jag menar. Eller vill du att jag ska påminna dig??
- nej!! Käften din bög!! Ville såg nästan lite rädd ut.
- jomen lilla William. Såhär var det ju. När jag och Philip smög på dig. Vad var det du gjorde nu igen. Ja juste. Du kollade ju på Pippi med din mamma. Och vad var det mer?? Ja nu minns jag. Ni bakade cupcakes med små grisar på!! Och så pussade du din mamma godnatt. Så gulligt William. Mammas lilla älsklig va?? Omar flinade kaxigt jag hade inte en aning om att han kunde vara så kaxig.
Ville såg ut att vilja sjunka genom jorden. Alla hans kompisar skrattade och skrek:
- ville älskar morsan! ville älskar morsan!
Jag tyckte nästan synd om honom. I kanske 10 sekunder. Då upptäckte han mig!! På mindre än 1 sekund var han framme vid mig och sa hotfullt:
- är detta din ide?? Va!! Du är för feg och dum för att göra något själv så du skickar din lilla bög vän!?
Han boxade mig i magen. Jag kände hur kräk reflexen kom. Och en gång till och en gång till. Jag lutade mig fram av smärta och spydde. BLOD!!! Jag spydde blod. Ville slutade genast och såg sig omkring. Sedan stack han!!
- JÄVLA FEG DU ÄR!! Omar kastade en sten efter honom. Den prickade hans huvud.
Omar rusade fram till mig och sa:
- Ogge hur mår du!!? Är du okej??
- ja jag är okej! jag ville inte stressa upp honom.
- OGGE DU SPYDDE BLOD FÖR FAN!!!
- jag mår bra. Det har hänt förr. Mumlade jag
Omars POV:
Snabbt fiskade jag upp mobilen och ringde Oscar. Han och Felix var hos oss på 2 minuter och snart visste dom vad som hade hänt. Jag lyfte upp Ogge och bar honom till en toalett. Jag torkade honom i ansiktet och drog av hans blodiga tröja. Jag tog av min tröja och satte på honom den.
- nej Omar. Du måste ju ha nått. Sa han
- men jag kan ta min luvtröja.
- här!!? Det är ju skit varmt.
- men jag kan ta en tröja från badväskan sedan. Det viktigare är att du mår bra. Sa jag.
Han log tacksamt mot mig och fortsatte:
- jag mår bra. Detta har hänt förr. Jag är van.
- just därför mår du inte bra!! Du ska inte vara van vid detta.
- kan vi snälla sluta prata om det. Nu ska vi ha kul. Han grimaserade och sa:
- kom! Vi drar till Foscar!!
Jag förstod redan från början att han inte ville snacka om det. Jag drog på mig ett linne som låg i väskan och gick med Ogge ut.
Oscar var snabbt framme och kramade Ogge. Felix spände käkarna. Jag kramade honom snabbt och sa:
- Ogge spydde blod. Oscar är inte kär i honom.
Felix svarade inte. Han bara stirrade.
Oscar släppte Ogge och sa:
- ska vi åka den där. Han pekade på en bergochdalbana som gick uppochner hela tiden.
- Jaa!! Jublade jag
Felix och Ogge såg däremot inte så glada ut.
- neeej!! Oscar fattar du vad jag menar nu!! Med att jag inte vill va uppochner!! Felix såg på Oscar med rädsla i blicken.
- Felix ta det bara lugnt. Du kommer att vara stolt över dig själv när du har åkt. Sa Oscar
- nej Oscar jag vill inte. Felix underläpp darrade.
Oscar såg besviket på honom
- okej då. Då åker jag själv då.
Jag och Oscar gick mot bergochdalbanan. Jag antog att Ogge inte heller ville åka. Jag frågade honom inte ens. Han fick väl gå med om han ville. Jag såg på Felix. Han såg ut att tänka. Men så vände han sig om och sa nått till Ogge. Ogge nickade och log. Felix sprang ikapp oss. Oscar tittade rakt fram och hade inte tittade bak en ända gång. Felix tog tag i hans arm och vände honom mot sig.
- jag hänger med.
Oscar kollade förvånat på honom.
- ärligt??
- ja jag vill.
- nej det vill du inte alls. Det var för att jag pressade dig.
Oscar tittade ner i marken.
- nej jag lovar jag vill.
Oscar log och kysste honom. Jag kände mig så ensam. Jag knackade på Oscars axel och sa:
- ska vi åka eller??
Oscar släppte Felix och harklade sig.
- öööö aa visst. Felix du måste inte följa med.
- jo jag vill sa jag ju. Nu lät Felix mest irriterad.
Oscar sträckte upp händerna i luften och nickade
- okej okej.
Jag slängde en blick mot Ogge.
- det är lugnt jag väntar här. Ropade han
- du är bäst! ropade jag tillbaka.
Vi gick och ställde oss i kön till bergochdalbanan. Snart satt vi fast spända. Jag satt ensam i en och Felix satt med Oscar. Oscar studsade uppochner men Felix satt helt tyst och likblek i ansiktet. Då började en röst prata:
"välkomna till eran sista åktur. Ni kommer strax att vändas uppochner. Efter det kommer ni att skickas iväg i 100 kilometer i timmen. Åkturen tar ca.4 minuter. Någon som vill gå av?? Nej jag tänkte väl det. Då kör vi!! Alla som satt i jublade. Utom Felix då.
Sedan skakade det till och vi vändes sakta uppochner. Då började jag bli nervös.
Felix POV:
Jag kände hur det knöt sig i magen.
- Oscar jag pallar inte detta. Viskade jag
- jo Felix det gör du visst. Viskade han tillbaka.
Han kysste mig snabbt och tog tag i min hand. Jag kände lugnet sprida sig inom mig. Men det försvann när rösten började räkna ner:
Vi kör om 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1.
Sedan sköts vi iväg. Jag vrålade rakt ut.
- faaaaaaan Oscar!! Jag ska döda dig när vi kommer av.
Oscar skrattade högt. Vi sjönk mot marken så nära att jag trodde att vi skulle skada oss allvarligt. Jag kramade Oscars hand hårt. Första svängen. Sedan en loop. Jag trodde jag skulle dö. Hjärtat stannade för fan!! En loop till.
- Oscar jag dööör skrek jag
Oscar satt och skrattade.
Omar med. Han skrattade hela tiden. Hur!??? Vi var påväg att dö och dom skrattade!!?? Sedan började den skaka. Jag blev livrädd att jag inte satt fast ordentligt. Jag skulle ramla ur och dö!!
I ren panik grep jag tag i Oscars tröja.
Den slets av
Oscar garvade.
Inte jag.
Sedan kom det värsta. Det som höll fast oss lossnade. Nu hängde vi uppochner i en lina.
- maaaamma!!Tjöt jag.
Alla skrek och skrattade.
- Oscar jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig!! Skrek jag.
Omar grät av skratt.
Men så bromsade den in. Trodde jag. Ack så fel jag hade. Den bromsade in. Men vi svajade framochtillbaka. sedan startade den igen.
"Detta var så kul att jag tycker vi åker igen"
Nu grät jag. Inte för att jag var ledsen eller så. Jag ville bara inte dö!! Egentligen hade jag ingen anledning att gråta. Jag bara kände för att ta farväl av jorden. Mitt liv var över.
- Oscar jag älskar dig verkligen. Varför måste jag dö tjöt jag.
Oscar skrattade så att han kiknade. Och Omar skrattade så att jag trodde att han skulle sprängas. Vi åkte samma hemska varv igen. Men denna gången helt i linan. Jag skrek tills jag inte kunde skrika längre. Men så tog det slut. Vi fick äntligen gå av. Jag var tvungen att rida på Oscars rygg hela vägen tillbaka till Ogge. Jag skakade så mycket i benen att jag inte kunde stå.
Ogge skrattade när han såg mig:
- lilla dumma Felix. Du skulle ha stannat här med mig. Jag har käkat glass.
- ååå glass. Allt är bättre än den där sa jag
Oscar släppte ner mig på marken. Det gick sådär. Jag vacklade till och ramlade ner på marken. Ogge skrek av skratt och Omar vek sig dubbelt. Oscar lyfte upp mig på sin rygg igen.
- jag kommer dö. Tack för allt sa jag
- nej Felix skärp dig stönade Omar. Du ska inte dö. Håll inget jävla tal här nu.
Jag lutade huvudet mot Oscars axel. Andades in hans lukt och njöt.
- ska vi Åka nått mer eller äta??
- ÄTA!! Skrek jag innan nån hann protestera.
- aj aj aj aj. Kved Oscar och höll sig för örat.
- men vi åt ju för en timme sedan klagade Ogge.
- men jag är hungrig gnällde jag
- jaja vi kan väl käka nått. Bara det finns sallad. Mumlade Ogge tillbaka.
Då höjde Omar sin röst:
- Ogge ta inte illa upp nu men en fråga: du vägrar äta mat och äter typ bara sallad. Men glass kan du trycka i dig hur mycket som helst???!
Ogge svarade inte utan blängde bara surt på Omar. Vi gick mot nått som liknade donken.
Oscars POV:
Jag satt och sms:ade med mamma. Hon undrade om jag hade det bra. Då sa Felix:
- Oscar kan jag få snacka med dig lite??
- mm visst svarade jag.
Han drog mig till en toalett och sa:
- sitt!
Jag lydde och satte mig på toalettstolen.
- vad ville du snacka om??
- jo. Det är såhär. Jag har lite problem just nu. Sa han
- jasså du. Vadå?? Undrade jag
- jag har bånge. Och jag skulle behöva lite hjälp.
Jag flinade och sa:
- visst. Funkar för mig.
Han satte sig på mig och kysste mig. Han la händerna runt min nacke och kysste min hals. Ner mot magen. Jag började ta på honom. Först på magen och sedan ner mot lill Felix (hahaha whaaat) jag började sakta åtgärda problemet. Snart stönade han tyst i min mun. Hans tunga letade sig in och började dansa tango med min. Han blev mer och mer våldsam dessutom. Hans händer var överallt. Men jag kunde inte låta bli att njuta av stunden. Vi satt och smekte (ååå fy vad jag hatar det ordet alltså) varandra som mest när det knackade på dörren.
- Oscar Felix är det ni?? Ogges röst hördes utanför.
- mm stönade jag tillbaka
- öööm eran mat har kommit.
Jag tittade på Felix med en blick som betydde "vi är inte klara än"
Sedan gick vi ut. Ogge var röd i ansiktet.
- sorry. Mumlade han.
Jag klappade honom på axeln och log. Vi satte oss vid och började äta.
___________________________
Klart!!! Detta kapitlet har tagit typ 2 dagar att skriva. Men som ni säkert har fattat så är allt som alla andra säger på engelska. Men jaja. Iallafall vill jag tacka alla som läst❤️ men ja. Vi ses nissar❤️
YOU ARE READING
Halfway to hell {Foscar&Ogmar}
FanfictionFelix Oscar Omar och Ogge. Fyra oskiljaktiga killar. Dom där killarna, med vänskapen som ingen kunde förstöra. Felix är killen som vekar cool. Bad boy som bara leker med folk. Oscar verkar vara den där lite osäkra killen som tänker lite för mycket...