Bring me back!

Bring me back del 6

Från förra delen -
"Wow, va stelt!" Sa han och både jag och Oscar blev lite generade. När Felix precis skulle öppna munnen igen för att antagligen ställa en fråga som gjorde det ännu mer akward ringde det på dörren och jag pustade ut. Jag såg på Oscar att han också blev lättad. Snacka om att bli räddad av dörrklockan!
---
Jag, Felix och Oscar gick snabbt ner för trappan för att kolla vem som ville komma in.
När vi kom ner hade antagligen någon redan öppnat eftersom det stod två killar i hallen.

"Tja brödeeer" Sa Felix och gjorde en brohug med båda killarna. Oscar gick också fram och 'brohuggade' dom okända killarna.
Jag stod kvar vid trappan och kollade på när killarna kramades.
När alla kramat klart varandra vändes deras blickar mot mig.

"Så, vem är sötnosen?" Sa killen med lite utländskt utseende och blinkade med ena ögat mot mig. Felix armbågade honom lite löst i sidan och gick sedan fram till mig.

"Det här är Vanessa, min halvsyster!" Sa Felix och log mot mig.

"Din snygga halvsyster" rättade killen Felix och Felix gav honom en mörk blick. "Jag heter Omar förresten!" Sa han sedan och sträckte ut handen som tecken på att vi skulle skaka hand, vilket vi gjorde.

"Och jag heter Oscar, fast du kan säga Ogge!" Sa den andra killen och sträckte sedan också ut sin hand mot mig.

Oscar, Omar och Ogge visades sig vara riktigt schyssta allihop och vi hade skit kul tillsammans.
Dom var sånna där personer som man kanske bara träffat en gång men den gången man träffar dom kan man verkligen vara sig själv och det känns som man varit kompisar för evigt.

Under denna helgen som vi varit hos Oscar hade jag lärt mig massa saker om killarna, tillexempel så fick jag reda på att dom är med i ett band, the fooo kallas dom. Dom har än så länge bara släppt ett par låtar och blev kända genom att vara förband på Justin Biebers konserter i Sverige. Sen dess har dom bara blivit större och större.

"Så vad tyckte du om våra låtar?" Frågade Felix mig när vi satt i bilen på väg hem.

"Ni var överraskande bra!" Svarade jag och Felix skrattade kort.

"Va bra" sa Felix. "Vi tänkte öva lite på nya danser och sånt på torsdag, vill du hänga med och kolla? Jag tror Oscar blir glad då" la han sedan till och blinkade med ena ögat mot mig vilket fick mig att rodna. Varför skulle Oscar bli så glad om jag följde med?
Jag nickade som svar på Felix fråga.

"Bra" svarade Felix med ett leende på läpparna.

Söndagen gick och hips vips var det måndag morgon.
Jag vaknade av att larmet på min mobil ringde. Dags för första skoldagen här i Sverige då. Jag stänge snabbt av larmet och gick för att välja kläder. En vanlig mörkblå t-shirt, en mörkgrå tjocktröja och ett par ljusa slitna jeans fick bli dagens outfit.

Jag gick ner för trappan och in i köket där Felix och Felicia redan satt och åt.

"Hej" sa jag när jag satte mig ner vid bordet och började hälla upp yogurth i en skål.
"Hej" svarade Felicia och gav mig ett leende. Felix svarade inte, han satt bara och kollade ut i tomma intet.
Frukosten gick snabbt, Felix sa inget under hela frukost, ingen sa någonting om jag ska vara ärlig. Vi bara satt och åt, inget pratande bara tuggande. Rolig frukost visst?
Efter frukosten gick jag iallafall till badrummet för att fixa mitt smink, borsta håret och borsta tänderna. När jag var klar tog jag väskan och tillsammans med Felix sprang jag mot bussen. Vi hann precis komma på bussen innan den åkte.

När vi kommit fram till skolan hade jag ingen aning om vart jag skulle gå, men eftersom jag och Felix skulle gå i samma klass så följde jag bara efter honom.
Vi gick igenom entrédörren och kom in i en hall. Det fanns några träbänkar och bord längs väggarna. Inga människor syntes till. Vi fotsatte rakt fram tills vi kom fram till en dörr som ledde till en korridor. Korridoren var full med människor och öronen fylldes av olika röster. Helt plötligt blev det helt tyst och alla stirrade på mig och Felix när vi trängde oss fram i den trånga korridoren. Ibland hörde jag viskningar.

"Vem är snyggingen? Viskade en kille.
"Vem fan tror hon att hon är? Drottningen eller?" Viskade en tjej.
"Jag visste inte att Felix hade en flickvän" viskade en annan.
Jag försökte ignorera alla viskningar jag hörde och när vi nådde slutet av korridorren började eleverna prata och röra på sig igen.

"Ledsen för det där, jag-" mer hann Felix inte säga fören jag avbrutit honom.

"Det är okej" sa jag lugnt och sedan fortsatte vi mot klassrummet.

Tog typ 10 år för mig att skriva detta kapitlet 😅
Aja hoppas ni tyckte om de och om ni gjorde det kan ni ju kommentera något :)
Ha det bra tills nästa gång!