De flesta var redan samlade på skolgården, hela skolgården var full med väskor och andra saker. Varken Miranda eller Ellen hade inte kommit än, jag satt helt själv på en bänk och höll på med min mobil medan dem andra pratade och stojade omkring på skolgården.
Lärarna stod och pratade lite om att det tycker att det ska bli jätte spännande med denna klassresa och sådant vuxenprat.
"Där är du!" Utbrast Miranda och både Ellen och hon satte sig bredvid mig på bänken.
"Vi har letat efter dig som dårar!" Pustade Ellen ut lutade sig bakåt mot stenväggar som var precis bakom oss. Vi tre satt och pratade lite med varandra innan Magdalena samlade ihop oss och skulle ropa upp oss, som man gjorde när man var liten.
"Pauline Edholm" ropade hon ut och jag svarade henne med ett tydligt "ja" och sedan fortsatte hon. "Så nu var alla uppropade!" Sa hon och stängde igen pärmen hon höll i och gav Rolf den. "Hej och välkomna kära nior!" Började hon och alla mumlade något som svar men hon nöjde sig med det. "Vi ska snart kliva på bussen så jag vill att ni tar det lugnt" bad hon oss göra och sedan började hon babbla på med olika regler och så.
När hon äntligen hade pratat klart och lämnat väskorna så gick vi sedan in i bussen. Miranda och jag satte oss på en sida medan Ellen satte sig mittemot oss. När alla var på och bussen kunde åka så startade den motorerna och bussen började rulla iväg.
Under bussresan så började Magdalenas mobil ringa, hon var snabb med att ta upp mobilen och svarade. Man hörde dock inte så jätte mycket vad hon pratade om. Men hennes röst verkade inte så speciellt glad.
"Aha, okej. Men vilka är det mer som är där samtidigt som oss?" Frågade Magdalena personen hon pratade med.
"Vad menar hon med det?" Frågade jag Ellen och Miranda.
"Menar vadå?" Frågade Ellen mig oförstådd.
"Magdalena fick ett samtal, hon lät inte så speciellt glad men hon sa typ "vilka är det mer som är där samtidigt som oss" " berättade jag för Ellen.
"Vänta, har jag missat något? Ska det vara någon mer på det där stället samtidigt som oss?!" Frågade Miranda oss helt plötsligt.
"Men jag vet inte" svarade jag henne. Precis efter sö hör vi att högtalarna på bussen låter till lite. Längst fram står Magdalena med en mikrofon i handen. Som de brukar vara i filmer.
"Lyssna barn, jag fick nyss ett samtal från de som hyr ut kollot men tydligen så ska det vara en klass till där samtidigt som oss!" Förklarade hon. Alla kollade lite smått chokar på henne. En klass till? Ska det vara flera personer där, folk som man inte känner.
"Vi vill dock att ni ska vara snälla mot dem eleverna och det får inte framställas ett endaste litet bråk där för då kommer jag och Rolf ringa till era föräldrar!" Fortsatte hon. "Förstått?" Frågade hon oss och alla mm:ade till svars och hon satte sig ner igen.
Bussen resan tog väldigt lång tid och nu var vi äntligen framme. Stället vi skulle vara på såg lite halv dassig ut. Byggnaden såg inte så renoverat ut, det fanns en sjö lite längre bort hade Rolf berättat för oss. Gräset var klippt och grusgångarna var krattade.
Vi gick in och alla kollade sig lite omkring medan vi stod en enda står cirkel. Helt plötsligt fick jag syn på två killar, en av dem var blond medan den andra var mörkhårig. Den mörkhåriga killen var längre en den andra och såg väldigt vältränad ut. Böda dem killarna kollade upp lite och fick syn på mig, vi hade ögonkontakt med varandra, den mörkhåriga killen slet bort blicken snabbt från mig och kollade ner på sina skor medan den blonda killen små vinkade lite till mig.
Jag vinkade lite tillbaka innan de stack tillbaka samma väg där dem kom från. Jag undrar vilka dem var? Säkert två av dem andra som skulle vara här samtidigt som oss.
"Regler som mi bör följa, ni får inte använda mobilerna när vi har aktiviteter och så precis som i skolan. Enbart på raster och kvällarna, det måste vara släckt klockan tio och alla måste vara tysta för de som vill sova. Vi äter frukost klockan halv åtta så era sov kamrater ni sover med får bestämma själva när ni ska gå upp!" Sa Rolf.
"Okej men nu ska ni få reda på era rumskamrater!" Sade Magdalena medan hon höll i ett papper. "I rum ett så sover Edward, Paul, Linda och Melinda. Rum två Miranda, Jasmine, Kristoffer och Daniel K. Rum tre Ellen, Alexander, Kasper, och Louise. Rum fyra Klara, Fredrik, Johanna, Emil och Daniel F. Rum fem Alva, Theo, Frida och Pauline" ropade bon upp.
Vad är oddsen med att jag hamnar i samma rum med både Alva och Frida? Det kommer säkert sitta och fnittra och fjäska hela jäkla kvällen eftersom Theo är där inne. Theo är en av skolans populäraste killar bland de populäraste tjejerna. Han har tydligen allt det där en dröm kille enligt dem har. Magrutor, vältränad kropp, blont hår, lång, med mera.
"Ni kan gå in till respektive rum, det står nummer så. Ni lämnar packningen och kommer ut igen" sa Rolf. Alla tog tag i sina väskor och började gå mot dörren. Precis när jag skulle gå så ser jag den där mörkhåriga killen sitta på gräsmattan och kollar rätt ut på omgivningen. Han skulle precis resa på sig och då fick han syn på mig. Vi stod och kollade på varandra länge, kanske lite väl länge. Till slut inser jag vad jag har precis gjort. Snabbt skyndar jag ikapp mina klasskompisar och försöker tänka på något annat än honom. Den okända killen.
*läs gärna första stycket ur meddelandet!*
------
Vill ni att nästa kapitel ska vara ur "den okända killens" perspektiv? Som ni nu vet vem det är. Men kommentera isåfall! För annars kommer jag fortsätta med Pauline's så de är upp till er.
Tyckte att ni förtjänade ett kapitel på denna eftersom jag inte har haft tid och så för att plugg så kunde ni få ett kapitel nu, mitt i natten. Men jag fick världens bästa idé då till denna så jag tyckte det kunde vara kul att skriva.
Jag skulle gärna vilja ha en fråga besvarad, vad tycker ni om denna fanfiction hittills?
Lång meddelande but, ni får stå ut med det. Felstavning kan finnas för jag orkar inte rätta nu.
Rösta och kommentera för fler kapitel!
YOU ARE READING
Turth or Dare - The Fooo
FanfictionPauline Edholm är en helt vanlig fjorton år tjej som bor i Göteborg som går sista året på grundskolan. Hon har ljusbrunt hår som går ungefär till naveln, hennes ögon är lika blå som is. I skolan är Pauline varken populär eller o-populär hon är där m...