kapitel fem.

207 12 7
                                    

Jag stod utanför caféet två minuter i fyra. Jag var tidig, som vanligt. Jag var nervös, tänk om han inte kommer? Tänk om han bara drev med mig? Nej Sam, låt inte paniken ta över var lugn. Jag lugnade ner mig själv av "pepptalk" och blev desto ännu mer lugn när jag såg Lukes bruna kalufs komma gåendes i höstdimman täckt av en luvtröja följd av en skinnjacka över. Han fångade upp min blick och höjde handen till ett hej. Jag log och besvarade med att vinka.

Han kom fram till mig och sa inget speciellt utan bara stirrade på mig med en lurig blick. "Vadå?" Frågade jag honom. "Inget." Ljög han, jag står inte ut med hemlisar. "Men vad för något, har jag gjort något?" Frågade jag honom och försökte se så oskyldig ut som möjligt. Han skrattade, "Nejdå, du ser bara alldeles för oskyldig ut." Svarade han och log ett brett leende. Påkommen, det var ju perfekta tillfället not. "Okay, jag tänker inte stå här och frysa tårna av mig." Började Luke. "Men då går vi in då?" Svarade jag solklart på Lukes fråga. Han log och nickade till svar.

Jag och Luke hade satt oss i ett hörn av cafét. Jag hade beställt varm choklad som kom i en stor kopp med grädde över medan Luke satt och drack svart kaffe rakt uppochner. "Jag fattar inte att du inte tycker om kaffe," Gnällde Luke. "Men det är ju vidrigt, det smakar varmt, kol och typ tjära." Han skrattade till mitt svar och fortsatte. "Nej." "Jo." Han skakade på huvudet och jag nickade, sen så höll vi på så tills Luke fräste: "Du smakar på mitt underbart goda kaffe och jag smakar på din barnsliga choklad." Jag suckade och nickade medans jag muttrade ett "okej, VÄNTA kallade du min choklad Barnslig?" Frågade jag upprört. Luke brast ut i skratt. "Nej absolut inte." Svarade han sarkastiskt.

"Men, smaka." Sa Luke och sköt fram koppen med det svarta kaffet. Jag himlade med ögonen och lyfte kaffekoppen och drack. Den beska kaffesmaken uppfattades i min mun och en ful min i mitt ansikte bildades. Jag kunde höra Lukes skratt i bakgrunden när jag ställde ner koppen. "Alltså den där minen är legendarisk." Sa han mellan skratten och jag glodde surt på honom. "Vet du vad, du är inte ens värd att få smaka på min underbara choklad." Sa jag småsurt och drack ur min kopp medans jag stirrade anklagande på Luke.

Luke tog tillbaka sin kaffekopp och drack medans han bemötte min blick med en dubbelhakad min och jag kunde inte hålla mig för skratt. "Javet, min speciella blick får varje tjej på fall." Sa Luke och vickade på ögonbrynen uppochner. "Jaha, hur många tjejer då?" Frågade jag. "Nu är vi tysta här va." Sa Luke och gestikulerade med händerna. Jag skrattade till hans svar.

O.M.G MY OTP JUST GOT REAAAAALLL!(gif bredvid)

NYTT KAPITEL INOM EN VECKA!

Qotd: Vilket är ditt otp?

Aotd: LEMMAA

Xoxo tove.

militaryloveTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang