V Ä R D E L Ö S

Del 36

Jag hade redan tappat bort Nat, Sebastian och Aaron och vi hade nästan precis kommit. Jag stod med en röd mugg i ett stort rum och försökte att inte bli sedd. Det var så stelt att jag nästan gick därifrån. Alla runt mig var redan fulla och dansade som galningar.

"Varför står du här helt själv?" Sa en ljus röst. Jag vände mig om och såg en tjej jag aldrig träffat innan.
"Jag tappade bort dom jag kom hit med." Sa jag och vred mig obekvämt på stället. Jag kollade runt omkring i rummet men såg dom inte någonstans.
"Häng med mig och mina kompisar, om du känner för det alltså." Sa hon och pekade mot soffan där några killar och tjejer satt och snackade. Hon log mot mig och väntade på mitt svar.
"Varför inte?" Sa jag och ryckte på axlarna.
"Så roligt! Jag heter Grace förresten."
"Sasha." Sa jag och tillsammans gick vi till soffan.

"Hallå allihopa! Detta är Sasha, jag träffade henne precis och hon verkar cool så ni får se till att vara schyssta mot henne." Sa Grace så alla i soffan kollade på mig. Jag log lite stelt och fick några leenden tillbaka. Grace satte sig ner och gestikulerade till mig att jag skulle sätta mig bredvid henne. Personerna i soffan började snacka igen och jag satt i tystnad och tog några klunkar av min dricka. Jag såg fortfarande inte någon av varken Nat, Aaron eller Sebastian i rummet men jag orkade inte leta.

Grace hade fått mig att komma in i deras konversation i säkert tjugo minuter men dom snackade mest om gamla minnen så jag hamnade väldigt mycket utanför. Jag lyssnade dock och det lät verkligen som om att dom levde ett vilt liv. Jag tog några klunkar av min dricka då och då, men nu var den tyvärr slut. Jag knackade Grace på axeln så hon vände sig om.
"Jag ska bara fylla på." Sa jag och höjde min mugg, hon nickade samtidigt som jag reste på mig och gick mot köket. Undrandes var mina vänner var gick jag omedvetet in i någon.

"Förlåt!" Sa jag och tog ett steg bakåt.
"Se dig för din sly-" morrade killen jag gick in i men stannade mitt i meningen när han såg vem jag var. Hela min värld stannade upp och jag kände att jag behövde spy.
"Nämen tjena kusse, det var längesen." Sa han och bara hans röst fick hela magen att vända sig.
"Sasha! Där är du ju!" Sa rösten jag längtade efter att få höra. Jag vände mig om och såg hennes chockade min när hon såg vem som stod framför mig. Hon tog tag i min arm och drog mig bort från köket och in på närmaste toalett.
"Är du okej? Vad gjorde han? Ska jag gå och slå ner honom?" Sa hon och höll mitt huvud mellan sina händer.
"Jag är okej. Jag råkade gå in i honom." Sa jag och försökte få andningen i styr. Nat stod tyst framför mig och lät mig samla mig innan hon öppnade munnen igen.
"Var tog du vägen innan? Du bara försvann." Sa hon och kramade om mig.
"Det var ni som försvann! Jag gick till köket och sen var ni helt borta." Skrattade jag fram så hon log mot mig.
"Jag hittade en tjej som bjöd in mig till hennes kompisgäng, så jag har suttit med dom i typ en halv timme. Hon heter Grace förresten."
"Ja Sebastian drog med Aaron till hans kompisgäng så jag har letat efter dig, för ensam vill ingen vara på en fest ju." Sa Nat så vi båda skrattade till.

Jag och Nat satt i soffan med Grace och hennes kompisar större delen av kvällen. Jag hade fortfarande inte sett glimten av Aaron eller Sebastian men dom måste ha roligt, annars hade dom hittat oss för längesen. Jag kände mig glad i hela kroppen och jag skrattade nästan hela tiden. Alkoholen gjorde så jag kände mig lätt i huvudet och jag ville bara ha mer hela tiden. Alla mina problem var som bortspolade, även om jag visste att jag skulle ångra alla mina beslut imorgon.

Ju mer jag drack ju mer kissnödig blev jag, vilket är helt logiskt. Min blåsa höll på att spricka. Jag knackade Nat på axeln för att få hennes uppmärksamhet. Hon vände sig om med ett leende på läpparna mot mig så jag mimade att jag skulle gå på toaletten. Hon nickade samtidigt som jag reste mig upp. Hela huvudet snurrade när jag reste på mig så jag fick stanna upp några sekunder. Jag skrattade åt situationen innan jag staplandes gick mot toaletten. Jag nästan sprang mot dörren när jag såg den för det var väldigt nära nu. Jag låste dörren efter mig snabbt och satte mig på toaletten.

Jag stod vid vasken och hade precis tvättat händerna. Jag kollade på mig själv i spegeln. Mina kinder glödde och mina ögon var glansiga. Jag såg verkligen så full ut som jag kände mig. Jag var varm också så mitt hår nästan klistrade sig fast mot mina kinder. Jag tog tofsen jag hade runt handleden och satte upp det i en hästsvans. Jag startade kranen och skvätte lite kallvatten på mitt ansikte. Lite svalare kände jag mig men inte tillräckligt, men det fick duga. Jag bestämde redan nu att jag skulle ta en dusch så fort jag kom hem. Jag tog min mobil och satte i bakfickan igen samtidigt som jag gick mot dörren. Jag låste upp dörren och öppnade den men stannade upp mitt i en rörelse när jag såg vem som stod lutad mot väggen mittemot.

Jag försökte verka obrydd och började gå förbi honom, men han stannade mig genom att ta tag i min arm. Jag kände hur paniken sakta men säkert började växa inom mig, men jag skulle inte låta honom vinna. Jag sträckte på ryggen och mötte hans blick. Han granskade min kropp uppifrån och ner flera gånger, på ett obehagligt sätt.
"Släpp mig." Sa jag lugnt men bestämt, trots att jag skrek inombords.
"Varför skulle jag?" Sa han och tog ett hårdare grepp om mig. Jag svalde men höll kvar den hårda blicken på honom. Att försöka slita loss armen var det inte snack om att göra, han var för stark. Han tvingade mig att gå baklänges tills att min rygg slog i väggen. Han höll fast båda mina händer samtidigt som han lutade sig fram mot mitt ansikte.
"Jag är så kåt på dig." Mumlade han i mitt öra innan han började lämna hårda kyssar på min hals. Jag kände hans stånd mot min mage, vilket fick allt att vända sig i magen på mig. Jag ville bara skrika rakt ut.
"Låt mig vara." Sa jag men min röst svek mig. Allt kom ut som en viskning. Jag försökte putta bort honom och sparka honom i skrevet men det var omöjligt.
"Det blir bara värre om du gör motstånd." Morrade han samtidigt som han tog ett hårdare grepp om mina händer. Han tog tag i båda mina händer med en hand och fortsatte lämna hårda, obehagliga kyssar på min hals. Hans fria hand satte han på min mage så jag ryckte till. Jag kände hur allt mitt maginnehåll höll på att komma upp när handen började röra sig neråt. Jag stod helt förlamad med tårar rinnandes nerför mina kinder och jag kände bara att jag ville dö. Min byxknapp knäpptes upp och..

Det enda jag kände var tomhet. Varför lever jag? Jag är endast ett tomt skal. Jag ser allt som händer framför mig men jag kan inte reagera på vad som händer. Jag ser Nat sitta framför mig med tårar rinnandes ner för hennes kinder men jag hör inte vad hon säger. Det enda jag känner är hennes händer, som jag vill slå bort. Men det är omöjligt. Jag har ingen ork. Ingen ork till någonting. Jag orkar knappt se. Aaron kommer springandes bakom Nat med panik i ögonen. Sebastian står och trycker upp en person mot väggen.

Allt går som i slow motion. Aaron sitter också framför mig nu. Han försöker få kontakt med mig, det ser jag. Men min kropp kan inte svara. Han gråter. Gråter jag? Jag vet inte. Jag känner ingenting.

Jag vill skrika. Jag vill slå bort händerna som försöker skaka liv i mig. Allt påminner om honom. Han som fick mig att bli såhär. Han som förstörde mitt liv, två gånger.

Mitt huvud är tungt. Jag vill bara somna och aldrig vakna. Men dom låter mig inte sova. Varje gång jag försöker blunda skakar dom mig. Varje gång möter jag Aarons blick. Han ser så plågad ut. Han hade haft det mycket enklare om han bara hade hållit sig borta från mig. Jag är bara en börda för alla.

Jag ser hur Nat reser sig upp och tar fram sin mobil. Hon ringer någon. Hon skriker nästan, det ser jag. Men jag hör ingenting. Jag hör bara hans ord om och om igen. Jag är så kåt på dig. Det blir bara värre om du gör motstånd.

Hur länge har jag suttit här? Det känns som timmar. Jag fryser. Jag ser Grace komma mot mig med en filt. Undra om hon kan läsa tankar? Hon lägger filten runt mig men jag känner ingen skillnad.

Jag lutar huvudet mot väggen jag sitter mot. Den är kall och skön mot min kropp. Jag sluter ögonen men allt jag ser är honom. Hur han tar för sig av min kropp. Hur jag bara står helt förlamad medan han tar på mig. Jag försöker öppna ögonen men det går inte. Jag känner paniken växa. Illamåendet bubblar upp igen. Jag måste fly. Fly från honom. Fly från mig själv.

Jag kan inte andas. Är det nu jag dör? Den sista kraften jag hade långt inom mig kom ut i sista sekund. Jag skrek, högt. Jag kunde knappt se för tårarna i ögonen. Rösten dog ut och det sista jag såg var Aarons panikslagna blick och de blåa ljusen som blinkade bakom honom innan jag försvann.