Syskonbråk och syskonkärlek

Frusna händer och torra läppar

Jag trampade otåligt i snön. Var var han någonstans? Jag hade väntat här i flera minuter. Jag stoppade ner handen i fickan och fumlade efter mobilen. Jag bläddrade upp Emil i kontakter och jag tryckte på ring.

"Var är du någonstans?" Frågade jag när han svarade.
"Ehh, jag kommer om fem minuter. Det hände en grej bara" sa han och la på.
Jag suckade och väntade några minuter till. Tillslut efter en kvart till så kom han. Jag skulle precis säga något men han stoppade mig.
"Schhh" sa han och kysste mig.
Det bubblade i mig. Emil, min Emil. Vi började gå och tillslut kom bi fram till skolan en halvtimme försent. Jag började småspringa på skolgården men Emil stoppade mig.

"Ska vi skolka?" Frågade han. Jag tänkte en stund. Sen log jag.
"Visst" sa jag och vi började gå mot centrum.

Jag kollade i massa affärer och vi ät lunch på McDonald's. Sen ringde min mobil. Mamma stod det på displayen. Jag suckade och sen svarade jag.

"Vad vill du?" Sa jag irriterat.
"Dom har ringt från skolan och sagt att du inte har varit där.
"Mhm. Och?" Sa jag bara.
"Emma det är inte första gången du skolkar! Ida har inte heller varit i skolan......" Jag la på. Jag orkade inte höra mammas tjat och gnäll hela tiden.

"Du jag måste dra" sa Emil.
"Okej. Ses" sa jag och kysste honom. Jag började långsamt gå hem. Jag stoppade händerna i fickan och slickade på mina läppar hela tiden. Jag stannade och sparkade i snön. Jag hatar snö.

Jag öppnade porten och gick in i trapphuset. Det fanns ingen hiss men vi bodde ändå på första våningen. Jag satte nyckeln i låset och vred om. Då jag kom in så stod Ida i hallen med mamma. Hon himlade med ögonen.

"Varför har ni inte varit i skolan idag?" Frågade mamma och Ida himlade med ögonen igen.
"Du och den där jävla Emil ska alltid skolka!" Skrek Ida.
"Har du problem eller?! Du skolkade också du ska inte lägga dig i mitt jävla liv!!!" Skrek jag och vi började slåss och bråka.
"NU RÄCKER DET!!!!!" Skrek mamma. "In på era rum. Nu!"
Jag sparkade Ida en sista gång på smalbenet. Sen gick jag in på mitt rum och låste dörren. Jag satte på min dator och satte på spotify. Jag kopplade in högtalarna och satte på musiken. Det dunkade i hela lägenheten.
Mamma knackade på dörren.
"Sänk musiken!" skrek hon.
"Jag hör inte" svarade jag och satte på ännu högre. Mamma bankade hårdare på dörren. Jag ignorerade bankandet och lutade mig tillbaka. Efter ett tag stängde jag av musiken. Min telefon pep.
"Vill du komma på fest hos mig?" Stod det. Det var från Emil.
"Visst. När börjar den?" Svarade jag honom.
"Kom nu" Svarade han. Jag tog min väska och låste upp dörren till mitt rum.

"Och var ska du?" Frågade mamma.
"Till Emil" svarade jag.
"Men du måste vara hemma tio" sa mamma.
"Jag kommer hem när jag vill. Jag tror jag ändå ska sova där" sa jag och lämnade lägenheten.

Vad tyckte ni om min första del? 😘💖