Happily ever after

Kapitell 5

Emmy, Emmy vakna nu, du ska börja i skolan igen, det var pappa.
Jag satte mig upp in sängen och jag hade trasslat in mig i min syre slang och pappa hjälpte mig med den, han blir fortfarande nervös när det händer något med mig (han har ångest för att har inte var mer försiktig den dagen på sjön.)

Jag tog på mig en lila mag-tröja och ett par korta jeansshorts, jag satte upp håret i en bulle och ett par vita ankel strumpor, och gick ner för trappan till köket.

Mamma sa att jag skulle få åka till min gamla skola och jag skulle få träffa mina gamla vänner.

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Vi gick igenom dörrarna in till den gamla röda skolan och in i klassrummet, det satt ett stor papper på fönstret, det stod med snirkliga bokstäver "Klass 8a"

Alla tittade på mig när vi kom in, det började höras små viskningar och suckar i klassrummet.
min lärare Mia som vi hade haft sen 3:an kom fram till oss.
Efter ett oändligt kackel sa hon till mig är det okej att du sitter bredvid Bea, ja sa jag, varför skulle det vara något problem? Nee jag bara undrade sa hon med förvånad min.
Jag gick och satte mig bredvid Bea.

När vi skulle gå ut på rast frågade Bea om jag ville var med henne på rasten, ja det kan vi väll. Men vi kan bara gå runt och prata... ja... Jag... kan ju inte... du vet... Ja jag vet sa Bea med sorgsen röst. Det rullade ner en liten nästan omärkbar tår på min kind, Bea kramade mig och sa "du vet väll att jag älskar dig för den du är och kommer att vara, och om det är någon som säger något annat så ska de få med mig och göra!" Och skrynklade ihop ansiktet!

______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________

När vi kom hem till Bea sa hon att jag skulle få något som jag inte hade fått. "Det är en julklapp, och jag vet det är mars!!!" Tack sa jag med förvånad min.
Jag var vid ditt hus på juldagen med den men din mormor sa att du var på sjukhuset. Jag åkte dit men jag fick inte komma in, jag såg bara dig ligga i sängen och va medvetslös. Din mamma grät utanför och din pappa var helt förkrossad, han satt med händerna om henne. Det var så jobbigt att se dig så sårad.

Jag började gråta och bea satt med paketet i handen, här sa hon, tack!
Jag öppnade paketet och tog upp ett vackert smyckeskrin med några blommor och en enhörning på. Ååå tack sa jag och kramade Bea, tack, tack,tack!!!!!! Jag älskar enhörningar!