: Prolog :
Hej, jag är Isabella men dom flesta kallar mig Bella. Jag är femton år och går i nian. På fritiden rider jag, spelar fotboll och dansar. Vet inte själv hur jag hinner med allt. Jullovet kommer snart, först tror jag att jag bara ska ha kul med mina gamla vänner men vem vet?
* Isabells perspektiv *
- Ni kan börja avsluta det ni håller på med. Säger Mia, våran mentor.
Juste det ska börja en ny kille i våran klass på måndag, han hette Felix om jag minns rätt. Fortsatte hon.
Jag stängde min dator och började gå ut från klassrummet. Felix tänkte jag för mig själv, undra hur han är. Det är äntligen fredag och jag känner helg längtan i mig.
Jag går till mitt skåp och ser Joanna som står där. Joanna är min bästa vän, vi går inte i samma klass, hon går i 9A och jag går i 9B. Men vi bor nära varann och våra föräldrar känner varandra, det är väl på det sättet vi lärde känna varann antar jag.
- Hej! Säger Joanna och ler när hon ser mig.
- Hej, svarar jag och ler.
- Skulle vi dra hem till mig ikväll? Frågade hon och jag bara stod still som om jag inte hörde vad hon sa. Hon viftar sina händer framför mitt ansikte och säger.
- Hallå jorden anropar Bella. Jag skakar på huvudet och får fram ett uhh.
- Jag kan inte kom jag på, det är ju en ny som flyttar in på min gata idag jag har ju lovat att hjälpa till. Sa jag och suckade lite. Joanna var positiv ändå och gav mig en kram som jag besvarade.
- Hejdå då. Ring mig, sa hon när hon släppte kramen.
- Hejdå jag ringer dig.
Vi gick åt olika håll. När jag är framme vid mitt hus tar jag upp nycklarna ur min ficka och låser upp dörren. Jag tar av mig skor och ytterkläder går jag direkt till köket där jag ser mamma som sitter och läser en tidning.
- Hej. Säger mamma när hon ser mig
- Hej mamma, vet du när dom kommer? Frågar jag medans jag öppnar kylskåpet
- När vilka kommer hjärtat? Hon tittar upp på mig
- Du vet dom som skulle flytta in? Jag tittar på henne
- Jajaja vid halv fyra ungefär hurså? Svarar hon och tittar ner mot tidningen igen
- Okej, nej jag bara undra. Jag ser henne nicka i min ögonvrå.
Jag tog fram macka och smör och gick upp till mitt rum. Sedan tar jag upp mobilen för att se vad klockan var, 15.26 stod det.
Jag tittade ut genom fönstret och ser en flyttbil. Jag äter upp min macka och går ner till mamma.
- Flyttbilen är här, sa jag och mamma nickade och log
- Ska vi gå ut då? frågade hon och ja nickade som svar.
När vi går mot flyttbilen ser jag en kille sitta på en bänk lite ifrån, jag har aldrig sätt han är förut men han ser ledsen ut så jag går mot honom.
Jag är ungefär två meter framför han tittar han upp och hans ögon är rödsprängda och gråtfärdiga.
Jag sätter mig brevid han och kramar om honom.
Jag vet att jag inte känner han, men att bara komma och fråga vad har hänt är väl lite oartigt tycker jag. Plus han var i min ålder och såg rätt bra ut.
Efter jag hade kramat han en stund så kramar han tillbaks.
🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌
Hej?? Va tyckte ni? Ärden konstig? Är den bra? skriv skriv skriv!! Vill veta vad ni tycker. Lite kort men jaja.
Ni får ha det bra puss och kram 💋
