Whit you I can do everything

Ingen kan hjälpa mig...

-Gå upp nu!! ropar "mamma" från köket.

Aldrig att jag kallar den där jävla kärringen för mamma.

-Jaja...mumlar jag o reser mig up från sängen. Jag går till min garderob o tar fram en vit tunn somamarklänning med blommigt mönster längst ner. Jag tar fram ett par vita spetstrosor och en vit bh. Jag drar sedan klänningen över huvudet o fäster bältet snyggt runt midian.

Jag går tveksamt ner för trappan o in i köket. Där sitter "mamma" o läser tidningen.

-Godmorgom...säger jag o tar en banan ur fruktskålen.

-Vart ska du? frågar hon utan o hälsa godmorgon tillbaka.

-Till OG. säger jag o kollar ner på mina bara fötter. OG är mitt ex. Veronica(Min "mamma") tror fortfarande att vi är tillsammans. Men vi är bara bästa vänner.

-Jaha...svarar hon.

Jag tror inte hon lyssnade. Skit samma.

Jag går till hallen o trär i fötterna i mina vita korta converse. Jag öppnar dörren.

-Hejdå! jag bryr mig inte om något svar jag bara smäller igen dörren.

Jag går ner till garaget o låser upp dörren. Jag leder ut min vita moped o tar fram min hjälm o sätter den på huvudet. Jag sätter mig till rätta o startar o gasar iväg mot OG.

När jag åkt en bit ser jag Golden på sommarbetet. Jag är bara tvungen o stanna. Jag bromsar in o sätter ner foten i marken jag ställer mopeden på vägkanten o hoppar över dikten o kravlar mig under staketet. Gud vad skitig jag blev...Aja...

Goldens huvud förs snabbt upp när han hör mina snabba steg. Han för öronen frammot o travar fram till mig.

-Hej gubben! Å vad jag saknat dig. Säger jag o kysser hans mjuka mule. Jag kollar in i hans ögon. Jag ställer mig under hans hals o lägger mina armar runt hans hals. Han lutar sin mule mot min rygg o frustar. Jag känner hur den fuktiga värnen letar sig genom min klänning in på min rygg och känner en svag doft av häst. Underbart.