(Låttips till detta kapitel cheerleader med OMI & om den låten är slut innan ni läst klart så lyssna på Riptide med Vance Joy)
GEMMA
Idag hade mamma tvingat iväg mig till skolan efter flera veckor av skolkning. Jag hade skolkat för jag trivdes inte ett jävla skit i skolan jag blev slagen,spottad och retad för att jag var ful,dum och tjock. Jag är inte ett dugg nöjd med hur jag ser ut. Jag har ett mörkblont hår som går till strax ovanför brösten. Dem är inte heller så bra förresten. Jag är mullig och har alltid varit det och kommer alltid vara det. Mitt bleka ansikte täcks med fräknar. Mamma väcker mig ur mitt drömande och jag smäller upp dörren till garderoben och drar på mig ett par svarta mjukisar och en vit alldeles förstor hoodie för att dölja mina ärr jag skulle aldrig kunna lämna huset utan nåt som täcker alla mina äckligt många ärr. Jag sminkar mig aldrig för inget hjälper mot mitt utseende... Jag äger inte ens något smink, inga märkeskläder eller nåt bara mjukisar och förstora tröjor. Jag pallrar mig ner för trapen och in i köket där mamma sitter och dricker sitt kaffe. Jag bor ensam med mamma och min lillasyster Emma. Pappa lämnade oss innan Emma föddes.
- Gumman ska du inte ha något att äta? frågar mamma. Jag suckar bara som svar hon vet att jag inte äter nåt varför måste hon då fråga hela tiden? Jo för att hon säger att hon bryr sig om mig. Jo visst tjena allt hon bryr sig om är Emma och sin jävla mobil. För ett år sedan fick jag diagnosen anorexia: Jag äter aldrig något och svälter mig själv. Jag drar på mig mina spring-skor. Säger hejdå till mamma och ger hon en snabb puss över hjässen och mamma hinner skrika ett litet lycka till innan jag är ute på uppfarten och har stängt igen dörren med en smäll.
OMAR
- Omar frukosten är klar, ropar mamma nerifrån köket.
- KOMMER, skriker jag tillbaka som svar. Idag skulle jag börja en ny skola efter att flyttat från Götlaborg till Stockholm (Tänk er Omars göteborgska när han säger Götlaborg). Jag skulle börja på någon skola ganska centralt och kallade sig centralskolan, undra vart de fick namnet ifrån? Jag springer ner för trappen in i köket i bara mina röd,marinblå och vit randiga Björn Borg kallsonger som jag hade fått av mamma i julklapp förra året. Men jag skiter fullständigt i om mamma och mina syskon är i köket. De har ju sätt mig med badshorts förut och det visar ju typ lika mycket? Badass Omar i like it. Mamma hade dukat fram på vårt bord på altanen bredvid poolen som ingen längre använde. Mamma hade gjort min favorit rätt till frukost. Det var ju såklart amerikanska pannkakor med nutella. Vad är det med Omar och nutella? Det kan ni fundera på ett tag. Sen apelsin juice eller äpple juice till men om Omar fick betsämma själv blev det RedBull. Men såklart inte när mamma var hemma. Hon hade tjatat på mig i något som känns som en evighet, om att jag måste sluta dricka energi drycker för det kan orsaka så mycket skador och skit. Som att hamna i koma och skada hjärtat men what ever. Badass Omar.
GEMMA
När jag väl har sagt hejdå till mamma. Så går jag nu påväg till busshållsplatsen. Jag hade försökt tvinga mamma att skjutsa mig till skolan med bilden men nej hon tycker det var bättre att jag gick till busshållsplatsen och åkte buss. Ifall att jag skulle möta upp någon gammal kompis från skolan och kunna snacka lite. Men jag försökte med att ingen minns mig eller tycker om mig men mamma brukar oftast ha rätt så jag lyssnade väl på hennes förslag som var mer som en order enligt mig. Busshållspaltsen låg ungefär 10 minuter ifrån där jag bodde. Så jag blev lite tidig men det hade mamma också envisas om att jag skulle iallafall försöka komma i tid och "inte missa bussen". Som jag hade gjort dem senaste månaderna när mamma försökte tvinga iväg mig till skolan men nu var det bara att gilla läget för snart hade det gått så långt att snart skulle socialen komma och hämta mig. När klockan slår 08.48 kommer bussen in rullandes på hållplatsen. Jag plockar fram mitt busskort. När jag krånglat upp det från min ficka på min marinblåa parkas jacka så lägger jag det mot kortläsare och sätter mig. Jag sätter mig på en sådan plats som är till för att det ska kunna få plats rullstolar och barnvagnar. Jag plockar upp min mobil och sätter i hörlurarna och sätter in dem i öronen. Direkt börja min favorit låt spelas. Jag sluter sakta mina ögon och tänker på vad Anna brukar gör nu och har det nu. Anna och jag har varit bästa vänner så länge jag kan minnas men sen kom en kille emellan oss. Sen dess har vi inte snackat med varandra. Saknar verkligen hon och våra djupa diskussioner. Jag öppnar sakta ögonen igen och märker att bussen stannat. Vid min skola. Jag går av bussen och tackar artigt busschauffören för skjutsen. Sedan lämnar jag allt och bara väntar på allt som kommer bli min värsta madröm rena helvetet eller raka motsatsen.
__________________________
Tjäna! Vet att det kan bli lite segt i början av en novell men försöker så gott jag kan. Nästa kapitel kommer handla om hennes skoldag och hur Omar börjar nya skolan. Hur tror Gemmas klasskamrater reagerar? Kommer Gemma och Anna bli vänner igen? Om ni vill veta allt detta och mycket, mycket mer fortsätt att läsa denna novell om Gemma och Omar. Tack till er som läser!❤️ puuuss<333
YOU ARE READING
"My Beyonce!"
FanfictionEn helt vanlig dag i skolan träffar Gemma den nya kille i skolan. Som kallar sig för Omar Rudberg från The Fooo Conspiracy. Gemma och Omar blir väldigt,väldigt närgångna. "Cause every king's gonna need a Queen"