Sånt som aldrig händer ⇢ o.e

Tre

Väl framme vid studion så var de inte så mycket folk som det brukar vara. Konstigt då det brukar krylla av folk vart än killarna är.
-vart är alla? frågade jag och blickade ut över de Max 7 personerna som satt på gräset och gjorde annat.
-de flesta tror inte att killarna jobbar idag, svarade Ella och satte sig ner på gräset. Klockan var runt 11 och solen började ligga på rejält. Det var en utav dessa sensommar dagar då vädret var på topp och man vill inget annat än att äta glass & vara med skönt folk.
-Men OM dom nu jobbar, tror du dom kommer hälsa? frågade Nadia för att avbryta den tystnad som lagt sig över oss. Ingen pinsam tystnad, en bekväm.
-vi är 10 pers, är ganska säker på att dom hälsar då, svarade hon och drog upp en bok ur hennes väska. Jag kollade på henne med en konstig blick, skulle hon lägga sig & läsa och bli helt otillgänglig mitt i allt?
-Det är min svenska bok, jag MÅSTE läsa den denna helgen så jag slår två flugor i en smäll, förklarade hon sig då hon måste ha märkt att jag gav ifrån mig en förvånad min då hon drog upp boken. Jag nickade lite lätt som skulle formulera ett "okej".
-
-killarna jobbar inte idag, ropade en utav de 7 tjejerna som nu stod upp och var beredda på att gå.
-aha okej, ropade Ella som svar och tittade på oss. När de andra tjejerna gått så kollade hon på oss igen och skrattade till.
-Deras förlust, sa hon och flinade.
Jag kunde inget annat än att flina tillbaka.
-----------
Ett kort men you know what to do, kommentera & votea (;