Enya står vid Preem-macken nedanför sin mammas lägenhet i Hägersten och väntar på skjuts.
Det är dagen efter studenten, hon har knappt sovit något och hon kan inte förstå att hon gör det här. Bredvid sig har hon sin rosa kabinväska som hon köpte inför Rhodos-resan som aldrig blev av. Enya känner nervöst i fickorna att betalkort, telefon och laddare ligger där de ska.
Telefonen vibrerar. Det är pappa.
"Hej Enya", säger han obekymrat. "Gick allt bra igår?"
"Det va jättekul", ljuger Enya.
"Kommer du in till Söder idag eller ska jag hämta dig?" undrar han.
Just det, det hade hon helt glömt. Hennes pappa ville ju också fira hennes student, de skulle ätit middag.
"Jag... jag kan inte, tyvärr. Jag har fått jobb", säger Enya och hon hör själv hur förvånad hon låter.
Pappa är tyst ett ögonblick, tvekar. Tror han inte på henne? Det är ju knappt hon tror det själv.
"Har du? Sen igår?" säger han skeptiskt. "Vart?"
"I Åre", säger Enya. "Jag ska... hyra ut cyklar och sånt."
Pappa är tyst några sekunder och sen bryter han ihop i ett skratt.
"Jättekul, fröken. Du behöver inte ta dig hit själv ju, jag skjutsar om det är det? Inga undanflykter nu, jag har en studentpresent till dig ju", lockar pappa som fortfarande tror att hon skojar.
Den svarta Toyotan Fanny beskrivit, glider upp framför henne på Preems parkering och Fannys kompis Melvin drar ner rutan.
Enya berättade aldrig för Fanny att hon legat med Melvin några veckor tidigare. Hon vill fortfarande inte berätta eftersom det inte blev något mer än så. Nu glider Melvins blick upp och ner längs hennes kropp och Enya känner sig märkligt naken trots att hon har ett träningsset på sig.
"Tja", säger han glatt. "Hoppa in."
"Pappa, jag måste gå", säger hon i telefonen och lägger på innan pappa hinner svara.
Det sårar henne att hennes egen pappa tyckte det lät så osannolikt att hon ska hyra ut cyklar i Åre. Nu jävlar, tänker Enya. Hon ska allt visa pappa, och sig själv, att hon kan sköta ett jobb.
