Enya tittar i sin mugg, sen tittar hon upp. Killen som precis pratat med henne petar i elden med en pinne. Han har halvlångt, tjockt brunt hår, markerade käkar och bister min. Han har på sig funktionskläder från topp till tå.
"Va?" säger hon.
"Häll ut det", säger killen uttryckslöst och pekar på Enyas mugg. "Jag kan hämta en ny åt dig om du vill."
Nu blir hon misstänksam. Är det så att den här killen tänker hålla nåt i hennes drink, är det därför han säger så?
"Nej tack", säger hon snabbt, går därifrån men häller ut den hon redan har för säkerhets skull.
Enya har fått nog av detta, hon bestämmer sig för att gå hem. I kvällssolen som går ner över Åreskutan, traskar hon nerför VM8:an igen ensam.
Halvvägs blir hon ikappsprungen av nån. Enya vänder sig om och ser till sin förskräckelse att det är Leo. Han såg så vinglig ut nyss uppe vid grillplatsen men nu har han lyckats komma ifatt henne.
Enya ser sig om men ingen syns i närheten. Hon borde kanske skrika men istället blir hon stel, det är som om hon redan vet vad Leo tänkt göra.
"Kom här, sötnos", säger han och går fram och lägger armarna runt henne.
Han är full men inte alls så full som han verkat nyss.
"Släpp", säger Enya men Leo skrattar och försöker lägga omkull henne i backen.
Han drar i henne, puttar henne framför sig, hon tappar nästan balansen och inser att han försöker få med henne in mellan träden. Han föser henne ner i skogsdungen där ingen ska se. Nu är Enya riktigt rädd.
"Jag vet nog att du vill, Melvin har berättat", flinar Leo innan han till slut puttar Enya bakåt så hon ramlar på rygg på marken.
"Sluta!" skriker hon, men Leo lägger sig blixtsnabbt över henne och håller för hennes mun.
Nu får Enya panik, hon kan inte skrika, hon kan knappt andas, och Leo börjar slita i hennes kläder.
Då hör hon ljudet av en fyrhjuling.
