D-ö-d?-23

300 18 9
                                    

Lisas perspektiv
Jag vaknade upp i min egna säng och jag kunde inte må bättre. Trodde jag. Jag reste mig upp från sängen och gick fram till min garderob och rotade fram kläder för dagen. Jag drog av mig mina byxor, jag måste ha somnat i bilen och blivit inburen till min säng på en gång, och kollade ner på mina uppskurna ben. Shorts var uteslutet, så jag valde ett par mysiga gråa mjukisbyxor och en stor blå hoodie, nån av killarnas antog jag och skrattade till. Jag borde egentligen ligga och gråta över det Alexander gjort men jag var med mina killar, vad mer kunde jag önska mig? Jag gick ut från rummet, mötte en trött Luke på vägen, gick ner för trappen med honom medan vi höll ett någorlunda intressant samtal. Vi kom in i köket och jag började genast göra iordning nån slags frukost. Jag och Luke pratade på om allt möjligt. Michael kom in i köket, alldeles underbart söt. Han log mot mig och hälsade på oss. Vi hälsade tillbaka och fortsatte äta på frukosten som jag serverat, Luke hade pratat en massa och inte hjälpt till ett skit men det gjorde ingenting, jag var lycklig. Telefonen ringde och jag gick och svarade. Just i det ögonblicket tog mitt liv en vändning. De ringde från sjukhuset, för att berätta att Eva Larsson gått bort, i en hjärtattack. Min mamma.. Jag släppte telefonen och sprang, brydde mig inte om killarnas förvånade rop efter mig eller att jag såg ut som skit. Mamma var död.
---
Nämen Gud vad dåligt, ahagagh..
Kapitlet var kort, eftersom mina idéer suger och för att jag vill känna mig bra och dubbeluppdatera idag, liksom dagen innan h*lvetet börjar igen..aka skolan. Nästa kapitel blir förhoppnings vis längre och bättre..
Jag vill bara också tacka för 5K?? ASSÅ WTF.. Taaaack*döööör*
Bye
Bye
Bajj...

I LUV U SO MUCH..:()

Good girlsWhere stories live. Discover now