Sånt som aldrig händer ⇢ o.e

Tolv

-Vi har inte tagit några bilder, utbrast Oscar från ingenstans. Jag kollade konstig på honom, jag hade inte ens en tanke på det och det är väl ändå jag som är fanet här?
-Bilder är ett måste, det är skitkul, förklarade han sig. Jag nickade och skrattade till lite lätt. Istället för att dra upp min mobil och ta bilderna med den som vi hade gjort förra gången vi träffades så drog han upp sin. Gungorna som vi nu satt på istället för den halvt skeva bänken svajade lätt. Han tryckte fram framåtkameran och vi började göra miner som om vi gör detta varje dag. Det som hade varit stelt hade nu försvunnit och allt kändes näst in till normalt.
-Men du sitter för långt bort ju man ser dig knappt, sa han och försökte få tag på min gunga. I ett försök i att dra min gugga närmare hans så misslyckades han. Totalt. Jag började skratta åt hans usla försök.
-Kom, sa han och gjorde nån slags gest med handen. Jag klev av gungan och tog de ynka stegen dom var emellan oss till honom.
-Neej men det här går ju inte heller, nu sitter ju jag ner och du står, sa han med fundersam röst. Jag lovar att han försökte komma på första bästa lösning nu, en lösning var ju att han reste på sig men nej det dög tydligen inte.
-Sätt dig i mitt knä, sa han sedan. Vänta va, aldrig i livet att jag satte mig i hans knä. Det skulle bara vara pinsamt och stelt, alltså verkligen.
-Nae skulle inte tro det va, sa jag och skrattade åt honom. Varför reste han inte bara på sig, då hade vi varit klara med dessa selfies för längesen.
-Kom igen hur farligt kan det egentligen vara, sa han och tog tag om min handled. jag visste att jag inte kunde vinna detta. Plus jag hade säkerligen ångrat mig om jag inte gjorde det. Jag suckade och satte mig ner i hans knä.
-Nöjd? frågade jag och himlade med ögonen.
-Ja kolla vad gulliga bilder sa, han och nickade mot skärmen där jag kunde se varenda rörelse jag gjorde. Precis som innan så började vi göra miner, le, skratta och ta några seriösa bilder. Söta om ni frågade mig, meeen kan ju vara för att ha är min fave, ooooch för att jag är med på bilderna och inte någon annan som jag var avundsjuk på.
*
-Hör av dig när du kommer till Stockholm nästa gång, sa han mitt i kramen han gav mig för att han skulle bege sig emot sin mamma som snart skulle åka tillbaka mot Stockholm.
-Jadå, men bara om du skickar bilderna vi tog förut, sa jag och skrattade till.
-Deal, svarade han.
-Deal, sa jag kort tillbaka innan vi skiljdes åt.
--------------------
Sååå dåligt med kapitel just nu men det blir bättre snart, lovar!!