Gravid och lämnad

~1~

*Emmas perspektiv*
*Flashback*
SLUTA LJUG FÖR MIG! Jag ljuger inte Oscar! Mina tårar rann ner från mina kinder. Bevisa det, hans ord var blandat av panik och rädsla. Jag sprang in på badrummet och tog fram testet. Jag räckte det till honom, han bara tittade på dessa 2 strecken innan han kastade testen rätt ner i golvet. Han boxade rätt in i väggen och vände sig om till mig, hans ögon var rödsprängda, förlåt Emma. Han öppnade ytterdörren innan han lämnade mig kvar, ensam i vår gemensama lägenhet.
*End of Flashback*
Den scenen spelas fortfarande upp i mitt huvud. Fast det var nästan 3 månader sen. Jag väntar fortfarnde på ett sms eller att han kommer hem igen, fast det gör han inte. Jag reste mig upp och gick ut i köket för att lämna mitt glas där inne. I hallen granskade jag mig noga. Jag va väldigt trött i ansiktet och min mage var utåtputande. Man såg att jag var i 3:dje månaden. Jag suckade och drog handen över min mage. En tanke kom upp i mitt huvud. Ska jag gå ut? Jag stod länge och tänkte innan jag bestämde mig för att ta en promenad. Jag sprang in i sovrummet och stannade framför garderoben. Eftersom att jag hade haft Oscar tröja och ett par mjukisar hela tiden på mig så var det länge sen jag öppnade garderoben. Jag tittade snabbt efter nåt att sätta på mig. Min blick fastnade på Oscar del av garderoben. Det va alla hans kläder. En tår trillade ner över min kind men jag torkade snabbt bort den. Va stark, mammas röst ekade i mitt huvud. Jag behövde henne verkligen. Jag suckade och bestämde mig för att bara borsta håret och dra på lite mascara. Jag gick ut i hallen igen och satte på mig mina converse och en jacka innan jag gick ut i friska luften. Jag drog jackan tättare runt min kropp för att försöka dölja min mage. Lite blickar fick jag, men vad skulle jag annars ha tänkt mig? Jag är 16 och gravid.
Alla mina minnen med Oscar från dem olika platserna jag gick förbi kom som små flashbacks i mitt huvud. Jag suckade och drog en hand genom mitt hår. Jag saknade honom verkligen, plötsligt så gick jag rätt in i en kille. Jag flämtade till när jag såg vem det va. Han blev lika chockad som jag blev. Plötsligt så log han.
Hej.
Hej Oscar.
Hans blick vandrade ner mot min mage och han flämtade plötsligt till innan han tittade ner i marken och skakade på huvudet. Han släppte en tår. Jag skulle precis ta mig förbi men han tar tag i min arm. Ja-g va p-åväg hem. Han stammade fram det. Jag tittade honom rätt i ögonen. Jaha, jag kan ju inte förbjuda dig att komma hem, men du kan ju lika dra tillbaka till där du kom ifrån. Han skulle precis säga något men avbröts av glada killröster bakifrån. Skit Emma är det du?! Omar kom springandes fram till mig. Han puttade bort Oscar och kramde mig. Jag kramde lätt tillbaka och försökte dra mig ur. Vad har hänt mellan dig och Oscar? Han sa att han hade gjort något hemskt. Jag öppnade försiktigt min jacka och min kula till mage kom fram. Alla 3 killar flämtade till. Oscar sprang iväg. Felix tittade ursäktande på mig innan han sprang efter honom. Jag satte mig ner på bänken och pustade ut. Omar och Ogge slog sig ner brevid. Vi satt tysta innan jag avbröt den. Så, kan ni förklara varför Oscar stack? Ogge tittade på Omar innan han berättade hela historian. Oscar kom hem springandes till mig och slängde sig i mina armar och grät. Han sa att han hade gjort en väldigt dum sak på dig. Jag bad honom att lungna ner sig och han gjorde det. Vi bestämde att han skulle stanna hos mig tills han va redo att komma hem och be om ursäkt. Omar sa till honom att det va försent dem senaste veckorna. Men Oscar bestämde sig för att komma hem idag. Jag tittade ner i mitt knä och drog en hand över min kula innan jag kramde om Ogge. Tack för att du tog hand om honom, tack. Ogge kramde mig tillbaka. Han drog sin hand på min rygg och hållde kvar kramen. Utan att vi hade märkt så drog Oscar bakom oss. Han harklade sig lätt och vi avslutade kramen. Han tittade på oss med rödsprängda ögon. Jag reste mig upp. Det är bäst att jag drar nu. Jag gav Ogge en till kram och Omar. Jag gick förbi Oscar. När jag hade gått en bit så hörde jag steg bakom mig. Emma jag älskar dig, det va inte med mening! Jag blev bara så rädd. Jag vände mig om med rödsprängda ögon. Oscar du kan få komma hem. Det är inte bara det jag vill! Han kom närmre mig. Vad vill du då? Snäste jag tyst. Jag vill ha tillbaka dig.
Hans ord satte mitt hjärta i 110. Men jag skakade bara på huvudet. Oscar, det är inte så lätt, du måste bevisa för mig att du verkligen älskar mig. Han kom närmre mig. Hans händer satte sig på min mage och han flyttade sitt huvud ner i min höjd. Hans andedräkt blåstes mot mina läppar. Han kraschade sina läppar mot mig. Hans närhet gjorde mig glad. Han drog sakta ifrån och kollade in i mina ögon. Kolla mig i ögonen och säg att du inte kände nåt i kyssen. Jag bröt ögonkontakten innan jag kollade in i hans ögon igen. Det vet du att jag inte kan säga. Sen så fortsatte jag att gå. Nåt som gjorde mig ledsen var att han inte gick efter. Jag hörde honom ropa efter mig. JAG KOMMER BEVISA FÖR DIG EMMA! BEVISA FÖR DIG ATT JAG ÄLSKAR DIG.