Ensamma flickan

Mamma slår mig!!

Natalies perspektiv:
Jag vaknar av att mamma öppnar dörren och slår mig överallt.Jag frågar vad är det??Hon svarar inte och fortsätter bara att slå mig.Hon går ut och jag får massor av tårar och jag kan inte sluta gråta.Jag hör pappa skrika HORA!Jag blir jätte rädd och klär på mig kläder och tar och packar mitt smink,Mobil laddare,Och massor jag behöver.Sedan öppnar jag mitt fönster och sticker ut ur fönstret.Jag springer till gatan långt bort.Jag ringer min gamla kompis och hon svarar jag säger Hej kan jag sova hos dig snälla??Hon säger AA visst kom om du vill!Jag säger ja hejdå!!Jag springer till hon och när jag kommer in lägger vi oss och pratar.Hon frågar varför vill du sova här då??Nä mamma och pappa är i väg.Det känns inte bra att ljuga men om jag säger det skvallrar hon säkert till andra att jag blir slagen hemma.Aha säger hon vart skulle dom då frågar hon.På en fest aha sa hon.Ska vi inte sova nu sa hon jo självklart är jätte trött.Nästa morgon vaknar jag 6:00jag väcker henne och säger måste gå nu AA okej hejdå säger hon hejdå svarar jag tillbaka.Jag skyndar mig hem så dom inte tror att jag har sovit hos min kompis.Jag öppnar mitt fönster och låser det igen och packar upp allt och lägger mig.Jag går upp och försöker se trött ut.Pappa kollar på mig och koller sedan ner i tidningen och säger jävla hor unge till mig.Jag sa varför slår ni mig och kallar mig dumma saker?Dom ignorerar mig och jag säger ni vet la att jag kan polis anmäla er!!Dom kollar argt på mig och mamma skriker fan om du gör det.SLUTA SLÅ MIG OCH KALLA MIG DUMMA SAKER DÅ!!!!Dom ignorerar mig och jag frågar om ni lyssnar jag skriker ni är helt störda och gråter påväg till mitt rum och smäller igen dörren och sätter mig bakom dörren och vill bara dö.Jag ser en kniv i mitt rum jag tanden och skär mig på benen och armarna hårt det börjar blöda.Jag har ett blåmärke i pannan.Och sår.