Live Love Laugh - Foscar

Kapitel 3

Felix perspektiv

När vi har gjort klart de sista grejerna i studion så får vi äntligen gå hem. Killarna och jag har bestämt oss för att ha en killkväll eftersom det var så länge sedan nu! Vi klär på oss ytterkläderna och sedan går vi ut, det har börjat snöa riktigt mycket men ändå står det några fans utanför studion som börjar skrika när vi går ut. Vi går över vägen och fram till den lilla grupp tjejer som står där, dom kanske är 10 stycken och jag börjar krama dom en och en. Det är så gulligt av dom att stå här utanför och vänta på oss fast det är nästan -5 grader ute.

När vi har kramat och tagit bild med alla säger vi hej då och går bort till tunnelbanan. Vi sätter oss på en bänk och väntar på att tunnelbanan ska komma. Medan vi väntar passar jag på att fråga Oscar om det har hänt något.

"Du Oscar, har det hänt något? Du värkar så nere och säger ingenting" Säger jag och tittar fundersamt på honom.

Oscar's perspektiv

Felix ställer en fråga till mig och jag bestämmer mig snabbt för att dra samma lögn som jag gjort för daff några timmar tidigare.

"Nej då det är inget! det är bara lite mycket i skolan just nu" Ljuger jag och tittar försiktigt upp på honom. Han ser lite fundersam ut men precis som daff släpper han det vilket jag är otroligt tacksam för. Om han bara visste vad det är som håller mig vaken på nätterna och som bokstavligt talat äter upp mig inifrån - om han bara visste!

"Du kan alltid prata med mig om det är något som tynger ned dig Oscar" Säger Felix och klappar mig på axeln. "Jag finns här för dig och jag vill att du ska veta det"

Jag nickar tacksamt och sedan reser jag mig upp precis som de andra killarna. Tunnelbanan kommer och vi kliver på den. Vi går och sätter oss på några säten och som tur är hamnar vi bredvid varandra.

"Ska vi stanna till vid Ica och köpa godis eller?" Säger Omar och tittar hoppfullt på oss andra. Att han gillar godis är ingen nyhet och jag blir inte ens förvånad över att han frågar.

"Ja det kan vi göra Omar" Säger Felix och Omar tjuter av glädje. Ett äldre par tittar irriterat på oss eller rättare sagt Omar men jag orkar inte bry mig.

Resten av resan sitter vi alla tysta och tänker på andra saker. Det är rätt skönt att bara sitta tyst och tänka! Tunnelbanan saktar in för att sedan stanna med ett ryck, vi går av och börjar gå bort mot trapporna. Det är svårt att hålla ihop när man är fyra stycken och snart ser jag verken Omar eller Felix bland alla stressade människor som i panik springer för att hinna med tunnelbanan eller en buss. Jag försöker hålla reda på Ogge som går framför mig och samtidigt leta efter Felix och Omar men tillslut ger jag upp eftersom jag inser att jag aldrig kommer hitta dom här.

När jag kommer ut på gatan ser jag Omar och Felix stå en bit bort och väntar så jag skyndar mig bort till dom. När jag kommer fram inser jag att vi har tappat bort Ogge och jag börjar förvirrat leta efter honom. Jag andas ut när jag ser att han kommer gående en bit bort och jag vinkar för att han ska se oss. Han skyndar mot oss och sedan går vi tillsammans bort till Ica som ligger på andra sidan vägen. Vi går in genom dörrarna och Omar springer genast bort till godiset, Felix hänger på honom medan jag och Ogge bestämmer oss för att ta läsken. Jag går bort till läskhyllan och tar ned en Coca Cola och Sprite.

"Blir detta bra?" Frågar jag Ogge och håller upp de två läskflaskorna framför hans ansikte.

"Det blir jättebra" Säger Ogge och vi går bort till godiset där Felix och Omar står och diskuterar vilken sort dom ska ta.

"Ni kan ta båda sorterna killar!" Säger Ogge och dom lägger genast ner massa godis i påsen.

"Det räcker nog nu killar" Säger jag och min röst låter mycket mer irriterad än vad jag hade planerat.