Kapitel 2

32 0 0
                                    

Pappa svänger in på avfarten. Framför oss ser vi huset, det är ett rätt slitet tegelhus med 4 våningar. Jag bor på andra våningen. Pappa och farmor hjälpte mig att betala för huset, själv hade jag aldrig haft råd. Det är en liten etta som duger gott och väl för en person. Jag vrider om nyckeln och går i förväg upp till huset. Mittemot min lilla lya bor någon som heter Enestad i efternamn, jag lyfter på ögonbrynen, det låter bekant.

-Vad tittar du på? Plötsligt dök pappa ut bakom mig. Jag ryckte till.

-Inget, svarade jag.

-Okej, ska vi gå in och titta på din lägenhet? Fnissar han.

-Visst.

Lägenheten är jättemysig, ett litet kök och ett sovrum som ska funka som vardagsrum också.

-Du har blivit så stor min tjej! Han kramar mig.

-Förresten, jag går och köper mat på kinaresturangen runt hörnet, blir det bra? Fortsätter han.
-Jättebra! Ler jag. Magen kurrade och gjorde ifrån sig ett konstigt rum.

***
-Tack för maten pappa, jag går och tar en promenad och kollar runt lite i området!
När jag kommit ut genom dörren krockade jag med en mörkhårig kille med nästan svarta ögon. Jag slog i huvudet.
-Förlåt, ursäktade jag mig.
- Säg inte förlåt, det var mitt fel. Sa killen på kraftig göteborska.
-Bor du här mittemot? Undrade jag.
-Nej, asså det är min kompis Oscars lägenhet. Vi har ett band tillsammans med två andra killar så vi hänger här ofta.
-Vad heter bandet? Frågade jag nyfiket.
-The fooo conspirancy.
The fooo? Det måste vara det bandet min kompis Malin brukade prata om.
-Vad kul!
-Ses! Sa han när vi klivit ur hissen.
-Ses!

Fooo FamousWhere stories live. Discover now