Live Love Laugh - Foscar

Kapitel 4

Oscar's perspektiv

Jag stirrar på brevet som jag håller i mina händer. I det brevet står alla mina känslor och alt det som jag hållit hemligt så länge nu. Om jag ger detta brev till den som egentligen borde hålla det i sina händer just nu, kommer allt förändras. Jag kommer förlora en av mina bästa vänner, antagligen bli av med min jobb och inte kunna göra det jag älskar mest av allt.

Precis när jag ska läsa igenom brevet en sista gång slits dörren till badrummet upp och i dörröppningen står Felix. Jag slänger snabbt ned brevet i min ryggsäck som står vid mina fötter och tittar sedan på felix som fortfarande står kvar i dörröppningen och ser en aning chockad ut.

"Förlåt, jag trodde du var kvar på nedervåningen" Säger han snabbt och stressat innan han stänger dörren och jag hör hur han med snabba steg försvinner bort och antagligen in på mitt rum där de andra killarna är. Jag låser snabbt dörren innan jag gör mig iordning och sedan går jag snabbt på toaletten. Jag låser upp dörren och går bort till mitt rum, som jag trodde sitter killarna på sina madrasser och Felix sitter i min säng. Jag ställer ned min ryggsäck vid fotändan av sängen och sedan tar jag av mig alla kläderna. De andra har redan bytt om så jag lägger mig ned under täcket och Felix går ut i vardagsrummet där han får sova inatt.

"God natt killar" Hör jag Felix säga från vardagsrummet och jag svarar ett enkelt God Natt tillbaks. Jag hör de andra killarna mumla något från golvet men jag hör inte vad dom säger. Jag lägger mig på rygg och blundar, jag försöker verkligen sova men hur mycket jag än försöker så går det verkligen inte. Snart hör jag någon snarka nere på golvet och jag förstår att Ogge och Omar har somnat. Jag vrider och vänder på mig men jag kan verkligen inte somna, mina tankar tar över och jag kan inte verkligen inte koppla bort dom. Efter en stund ger jag upp och förstår att jag inte kommer kunna somna på ett tag, det är ingen idé att jag ens försöker.

Felix perspektiv

Jag går ut och lägger mig på soffan som är min säng inatt. Den är hård och inte speciellt skön att sova på men jag får försöka för jag är verkligen trött. Jag säger god natt till killarna och får ett god natt tillbaks av Oscar, de andra hör jag bara ett mummel ifrån och jag inser att dom redan halvsover. Efter en stund av vridande och vändande ger jag upp. Jag förstår att jag aldrig kommer kunna somna på denna hårda soffa så jag reser mig upp och tar med mig täcket och kudden under armen. Jag smyger bort till oscar's rum och jag ser hur Omar och Ogge redan sover, jag hade kunnat höra att dom sover på fler kilometers avstånd eftersom dom båda snarkar högt. Jag tittar mot Oscar säng och ser att han är vaken, han ligger och tittar upp i taket och hans händer ligger knäppta över magen. Han har nog inte märkt att jag står i dörröppningen så jag smyger fram till sängen, jag känner mig som ett litet barn där jag står med täcket och kudden i famnen.

"Oscar, jag kan inte sova i soffan! Får jag sova här" Viskar jag och tittar på Oscar där han ligger i mörkret. Jag ser hur han rycker till och tittar sedan på mig.

"Ja det får du Felix" Säger han med trött röst och sedan lyfter han på täcket och visar att jag ska lägga mig ned.

Jag släpper täcket och kudden på golvet och sedan kryper jag upp och lägger mig bredvid Oscar. Han låter täcket falla ned över min nästintill nakna kropp och jag lägger mig bekvämt. Efter en stund känner jag hur Oscar lägger ena armen över min mage och gosar ned huvudet i min nacke. Jag hör hur han andas tungt och förstår att han redan sover! Jag förstår att det inte ens är någon idé att försöka få bort honom så jag låter honom ligga som han gör. Det är ju faktiskt ganska mysigt, vänta tyckte jag precis det var mysigt att halvt skeda med min bästa vän??

Efter en stund sommar även jag i Oscars famn.

~~~
Detta kapitel blev tyvärr ganska kort men sjukt gulligt iallafall :)
Såg igår att @mywickedfanfiction läser min novell och jag fangirlade lite över det för hennes noveller är grymma! Tack för att du läser min novell, det är verkligen jättekul!💕

Kram Elin