Pretty Lies.

Chapter 21

Jag puttade upp de två dörrarna in till skolan medans jag satte på min favorit låt
"Shut up and dance'' alla tyckte att jag hade dålig låtsmak.
Men denna låten fick mig alltid på så bra humör.

Jag öppnade upp mitt skåp och slängde in min väska för att ta mina matte grejer och gå till lektionen.
Jag gick i den korta korridoren som idag kändes så lång.
Jag kunde känna allas blickar borra in sig i min hud, jag kände mig så obekväm med alla blickar.

När jag äntligen nått dörren till matte salen steg jag in och satte mig vid min vanliga plats längst nere vid fönstret.
När alla folk hade satt sig ner vid sina platser kom läraren
Mrs Knight inrusande genom dörren

''So before starting this lesson i want to remind you of the prom in 4 month'' var hon tvungen att påminna mig om balen.
Den balen jag helst skulle vilja tillbringa med Harry.

Efter att hon gått igenom saker om studenten och balen så drog hon igång en genomgång på 30 minuter.
Hon började snacka om massor av tal som ingen hade nån aning om varför man skulle kunna dom.
Efter att jag gjort ett par tal i så vibrerade min mobil.
Fan, jag glömde att stänga av ljudet. Allas ansikten drogs till mig och även Mrs Knight borrade in sina ögon i mig.
Jag skyndade mig att stänga av ljudet. Jag kollade vem det var som ringde och såklart var det ett av alla Harrys samtal som jag ignorerat.
Jag vill inte prata med Harry, han svek mig totalt.
Jag menar vem fan gör så?
Vem ger mig ett halsband och säger att han älskar mig?
Vem får mig att känna mig speciell för att sedan lämna mig? Jo Harry gör.

-

''So how's things?'' Frågade Jake mig som satt mitt emot mig vid Starbucks bordet.
Det kändes skönt att kunna sitta här efter skolan och pusta ut efter den jobbiga dagen.

''Well... It's okay,i mean i'm still hurt by Harry but i've just learned to accept it i guess'' sa jag och hans blåa vackra ögon stirrade rätt in i mina bruna medan han log sympatiskt.
''How about you?'' frågade jag honom för att avleda koncentrationen från mig till honom.

''I'm good, will miss you though'' sa han och påpekade det faktum med att jag åker imorgon till Sverige för att stanna en period.
''So you really dont know when you come home?'' frågade han mig med en frågande blick.

''I dont know how long i'll stay but i'll be gone for awhile, need to figure things out and catch up with my old friends'' svarade jag honom ärligt.
Jag vet inte hur länge jag kommer stanna. Förmodligen tills allt känns bra för att lämna och åka tillbaka till London igen antar jag.

Efter ett par minuters snack så gick jag hem för att packa ihop mina grejer inför avfärden imorgon.
Jag slängde av mig ytterkläderna och gick in till sovrummet.
Jag tog upp mobilen och såg 16 missade samtal från Harry.
Jag vill inte svara och jag tänker verkligen inte göra det.
Jag är så trött på att han ska behandla mig som något som är bra att ha ibland för att sedan slänga bort det.

Jag släpade fram min svarta resväska och slängde in lite nödvändiga saker som jag skulle behöva ha.
En timma senare gick jag till köket för att mätta min hungriga mage.
Jag öppnade skafferiet och möttes av Harrys favorit flingor, jag har inte ätit flingorna sedan Harry och jag facetimea några dagar senare efter han åkt.
Ni vet då allt var bra?
Jag mådde in bra av att se paketet men åt dom framför honom bara för att retas.
Men nu tänker jag låta dom stå där, jag tänker inte ge dem en ända blick till.
Efter att jag äntligen gjort mig en macka och te så knackade det på dörren.

''Åhh'' sa jag irriterad.
Varför kan jag inte få äta min mat utan att folk avbryter mig.
Jag reste mig upp från stolen och kollade ut genom fönstret.
Det öste ner regn.
Jag gick med snabba steg mot dörren och slet upp den.