Varför försöker jag äns?

Kapitel 1

Jag skruvar försiktigt upp musiken och väntar tyst på att mamma ska skrika att jag måste sänka igen. Jag väntar och väntar men jag hör ingenting. Kanske inte så konstigt eftersom musiken är så hög men jag borde ändå hörts om hon hade skrikit. Efter en stund sätter jag mig i sängen med ipaden för att kolla sociala medier.
*pling*
Jag tar upp mobilen för att kolla sms:et jag precis fick. Såklart var det från min bästa kompis Joel.
*Följer du med till jontes fest i kväll eller är du upptagen med att göra ingenting som vanligt ;)<3*
Jag ler för mig själv och sedan börjar jag skriva tillbaka.
*Visst det låter ju sååå HIMMLA roligt eller? När ska jag vara klar idiot!?*
*Haha 5 i åtta din jävla apa<33*
*Du är ute på djupt vatten lilla du<3*
*Jag vet, jag tror jag simmar tillbaka nu;)*
*Ses då! Löv jo<3*
*Löv jo mor*
Jag kollar på kockan och ser att den precis slagit sju. Jag ställer mig upp gäspar några gånger. Igentligen har jag ingen lust att följa med Joel men jag gör det för att vara snäll. Joel och jag har varit kompisar i 5 år och 5 år har han alltid funnits där och stöttat mig i ALLT. Allt från skolan till duma pojkvänner till familjen ja med andra ord ALLT!
Jag börjar med att välja kläder, tar tar snabbt ut en silvrig kort klänning och bestämmer att jag vill locka mitt hår lite slarvigt. Jag slänger på mig klänningen och Sätter mig vid smink bordet som står mitt i mot min säng. Sminkningen går rätt fort och jag blir klar på 15 minuter. Sedan springer jag ner i trappan och in på toaletten för att hämta locktången.
-Gumman! Kan du inte koma ner och vara med oss i köket en stund?, ropar mamma från köket.
-Asså nä jag kan inte, svarar Jag lite nervöst tillbaka samtidigt som jag tassar upp till mitt rum. Jag sätter i laddaren i uttaget och tar upp min mobil medan jag väntar på att locktången ska bli varm. Jag hör steg i trappa. Och jag förmodar att det är mamma.
-Men du, oj vart ska du?, frågar mamma lite misstänksamt.
-Ehh jag ska till Joel och sedan ska vi till Jonathan.
-Jaha. Du vet att du måste vara hemma 11 på fredagar, säger mamma bestämt.
-Men jag sover hos Joel i natt, säger jag lite nervöst eftersom jag och Joel inte bestämt nåt.
-Jaja men tänk efter innan du gör något du är bara 15 år, säger mamma samtidigt som hon går ut ur rummet.
-MM, svarar jag tillbaka.
~30 minuter senare~
-hejdå då, ropar jag innan jag stänger ytterdörren för att gå ut till Joel som står på trottoaren.
-Hej snygging, ropar Joel när stängt dörren.
jag ler lite generat som svar innan jag hoppar upp på moppen.
Motorn startar och Joel skriker: let's party!