Jag har aldrig varit såhär nervös inför att träffa någon. Det känns som att jag är tio år igen och har noll koll på hur man ska bete sig med tjejer.
Vad ska jag säga? Vad ska jag göra?
Tanken av Leyla skapar ett kaos i mitt huvud. Ett som inte går att reda ut. Jag drar min hand igenom mitt hår flera gånger.
Fan. Jag måste lugna ned mig. Utan att kunna hindra mig själv ringer jag upp Anton. Han vet alltid vad man ska säga. Förutom att han också är mest kunnig i det här.
"Bror, det känns som skit. Jag mår dåligt."
"Du är bara stressad. Du vill att det här ska bli så bra som möjligt, det är därför. Du vill att Leyla ska tycka om det"
"Som fan. Jag vill verkligen det, eller hur? Jag gillar henne som fan" Anton driver inte ens med mig vilket de andra grabbarna skulle ha gjort.
"Tro mig, Leyla är också nervös. Det kommer gå bra."
Klockan är tre nu. Jag väntar. Utanför tunnelbanestationen. Vi bestämde oss för att träffas i stan. Mittpunkten för oss båda. Också platsen där vi inte skulle bli påkomna av någon bekant.
Jag är spänd. Jag vet det. Tar ett djupt andetag. Ett till. Två till. Tre till. Försöker få kontroll över min kropp.
Tänk om hon inte kommer? Tänk om hon bara dissar mig? Tänk om Leyla inte alls vill det här? Tänk om.
Mörka lockar och ett stort leende.
Fan, hon är snygg. Det värker inom mig. Får liksom ont. Jag vet att jag ler. Att mitt ansikte lyser av glädje.
Just nu hade gjort allt för henne. Utan att tveka.
YOU ARE READING
Full fart och titta inte bak (+18)
Teen Fiction"Jag är inte din tjej Adam" klargör jag bara så att han vet att vi inte är exklusiva eller något. Men Adam ler djärvt, "Du kommer alltid vara min tjej Leyla" Två motstående basketlag. Leyla är en flamma och Adam är den som älskar att leka med elden...
