"Emilia, jag önskar dig all lycka däruppe. Jag vet att du kommer vaka över mig och vår dotter. Jag vet att du kommer se till att vi får det bra, att vi klarar oss. Och jag kommer se till att vår dotter får det bra. Jag kommer göra allt i min makt för att göra henne lycklig. Jag kommer älska henne med hela mitt hjärta och jag kommer få henne att förstå att du älskar henne med hela ditt hjärta. Jag kommer uppfostra henne exakt så som vi har pratat om. Jag kommer ta med henne till hockeyhallen och lära henne allt jag kan. Jag kommer ge henne den relation med sin mormor och morfar som hon har rätt till att ha. Jag kommer alltid sätta henne först. Jag kommer skydda henne med allt jag har. Jag kommer ge henne världen." *Bok 1 ur Världen-serien

LÄS

Dom 8 vännerna Anton, Daniel, Jack, Will, Emma, Lou, Bella och Amanda slår vad om att det inte blir någon i det gamla huset i skogen. Dom blir jagade av en gubbe till skolan och det går inte att ta sig ut. Dörrarna är låsta. Fönstrena går inte att krossa. Varje natt kommer gubben tillbaka och dödar en av dom. Det är sju nätter och åtta ungdomar. Vara en av dom överlever.

Ollie är inte en normal 15 årig tjej, hon bor på ett mentalsjukhus. Ollie lider av dissociativ amnesia, man kan väll kortfattat beskriva henne som en mänsklig guldfisk och har varit sedan hennes familj dött i en bilolycka när hon var 13. Ollie lever om samma dag om och om igen, hon väntar ivrigt på att hennes föräldrar och bror ska komma hem. Allt förändras när en ny, mystisk kille med ett mörkt förflutna kommer till mentalsjuhuset, Ollie minns. Varje dag förlorar hon sitt minne men han lyckas på något sätt stanna kvar. Kan de på något sätt ta hjälp av varandra? Kommer detta vara vändningspunkten? *~*~*~*~*~*~*~*~*~* Jag skriker men ingen hjälper mig, de drar mig bara igenom korridoren till ett rum längst bort. I rummet finns en säng med en lila filt över och i ett annat hörn finns det en mörkgrön fåtölj med några böcker staplade bredvid den, rummet känns extra bekant. Den där filten fanns förr i vardagsrummet i vårat hus, varför är den här? Och fåtöljen tillhör mamma, det är hennes läsfåtölj. Det finns mycket som jag känner igen från hemma, hur fick de tag i allt? Bröt de in sig i mitt hus? "Ollie, vi släpper dig när du slutat streta emot, okej?" Jag slutar kämpa, jag känner mig mer harmonisk när jag är omringad av saker jag känner igen. Varje dag känner jag mig osäker på allt, vart jag är och vilka personerna omkring mig heter. Det är som om det ligger ett tätt moln över allt. "Jag är sjuk va? I huvudet." Jag knackar mig själv på huvudet. Jag är inte på något slags besök på ett dårhus, jag är en patient på ett dårhus. *~*~*~*~*~*~*~*~*~*

Om jag vetat att namnet Jason Carter skulle förfölja mig för resten av livet hade jag gjort saker och ting annorlunda. Jag hade lyssnat på mina första instinkter. Jag hade gått iväg, undvikit honom som det vore det sista jag gjorde. Jag hade aldrig låtit mina ögon lämna spår av blickar efter honom bland kapprummen. Jag hade inte gett honom det där första leendet i matsalen. Jag hade inte heller låtit mitt hjärta rusa fortare när jag såg honom i korridoren eller fallit för hans charm. Jag hade hållit mig borta. Men riktigt så gick det inte till. Det här är min berättelse om frusna läppar, längtans mörker och om en pojke från helvetet.

Kärringen låg i 70-80 nånting. Torr väg och ingen trafik. Pucko. Jävla säljmöte också. Hade dragit ut på tiden som fan, med en massa frågor hit och dit. När man ville hem och kolla på fotboll. Efter kurvan kom en kortare raksträcka. Chansa? Klart som fan. Mats pressade pelle i botten och slängde sig ut i filen för mötande trafik. En ljusramp dök upp ovanför backkrönet. Långtradare, buss eller nåt. Långtradargrillen växte sig allt större. Kusligt nära nu. För smalt för att väja. Volvons motor skrek. Kärringen skrek. Lastbilschaffisen skrek. Mats skrek. Och så smällen. Eller vad hände, egentligen? Läs om dagen då Mats for åt helvete.

Kärlek har alltid varit trams i mina ögon fram tills det att jag mötte honom, den där perfekta killen som fick mitt hjärta att hoppa över några slag. Jag hade aldrig testat på kärlekens spel tidigare men jag chansade och gav mig in i det även fast det inte fanns som en punkt på min lista över saker jag skulle hinna med att göra under den här sommaren. Det långa men alldeles för korta sommarlovet mellan nian och gymnasiet.

Oscar mår inte bra, han mår verkligen inte bra. Han är ful, han är äcklig, han är tjock, enligt sig själv. Hans liv är upp och ner. Fel telefonnummer leder till att han får kontakt med Cindy. Vad händer när hon kommer in i bilden och försöker vända allt rätt igen?

obs. det är en av mina gamla böcker så var beredda på sjukt dåliga beskrivningar, dålig grammatik och felstavningar. Emma, Sandra och Nea hittar en musikvideo i en affär och testar den, vilket får dem att uppleva sina sista mardrömmar i livet. - Coypright.

När 17-åriga Riley Adams pappa oväntat dör i en hjärtattack förändras hennes liv för alltid. Hennes mamma går in i en djup depression och Riley själv tycker inte att hon förtjänar att leva då hon beskyller sig själv för sin pappas död. Hon anser inte att hon förtjänar att någonsin bli älskad av någon. Och vad har hon då för anledning till att fortsätta leva? Även om inte alla säger det högt så säger deras blickar det. Mördare. Tills Kale Rivers en dag stormar in i hennes liv, fast besluten om att göra hennes liv till det bättre. Även om hans hjälp inte alltid är så uppskattad, och inte bara från Rileys synpunkt.