Saga är ganska trött på mamma, trött på skolan, trött på vuxna i allmänhet som alltid frågar "vad ska du bli när du blir stor då ". Varför kräver alltid vuxna att man ska ha en plan klar innan man ens själv vet vart man är på väg? Och varför tror de att de har rätt att kräva att få veta den här planen av varenda unge de möter? Saga vägrar svara i alla fall. Varenda gång. Utom en.