0000 d 00 h 00 m 00 s Min tatuering, min tickande klocka, tickade inte. Från den dagen jag föddes så har min klocka stått på noll, nollställd. Ingen visste vad det berodde på, och jag vill inte veta. Min klocka tickade inte, och skulle aldrig göra det. Det fanns ingen därute för mig. Och det skulle aldrig göra det. För jag var ensam. Min klocka var den enda som stod på noll, och så skulle det förbli. Trodde jag iallafall. Charlie är en helt vanlig tjej, hon har en bästa vän, en lycklig familj och hon har bra betyg i skolan, hon har goda chanser att få det stipendium hon vill ha för college och hennes framtid ser riktigt ljus ut. Det är bara den där lilla detaljen, den detaljen som även går under namnet själsfrände ja. Klockan på Charlie's handled som borde räkna ner till den sekund hon skulle träffa sin själsfrände, har stått orörlig sen den dag hon föddes. Hela sitt liv har hon levt under tron att hon aldrig skulle kunna bli älskad. Att hon var den som var över. Men så plötsligt en dag börjar klockan ticka. Siffror bildas och försvinner och klockan börjar långsamt räkna ner. Vad gör du när klockan du trodde alltid skulle stå still plötsligt börjar ticka? Vad gör du när du inser att själsfränden du aldrig trodde fanns, plötsligt existerar? Ska hon äntligen få det hon har önskat mer än något annat i hela sitt liv?, eller är allt bara ett stort hemskt misstag?

"Mamma…" Den lilla flickan snubblade framåt med händerna utsträckta framför sig. Hennes röda lockar dansade runt hennes ansikte och hennes stålgrå ögon var fyllda av tårar. "Mamma g-gjå inte." En kvinna med lika röda lockar som flickan knäböjde framför din dotter. Hon log och strök sina fingrar längs den lilla flickans kinder och torkade hennes tårar. Hon lutade sin panna mot hennes och strök hennes varsamt över håret "Gråt inte." Den lilla flickans gråt klipptes tvärt av och hennes mamma rätade på sig. Hon la en hand på den lilla flickans axel och kysste hennes hår. "Mamma älskar dig." Med det sagt vände hon sig om och lämnade rummet. Dörren smällde igen efter hennes och mörkret sänkte sig över den lilla flickan. Flickan började gråta igen och snubblade mot dörren, sträckte på sig och trevade efter handtaget med sina små fingrar. "Mamma!" Skrek flickan om och om igen. "Mamma!" Hennes skrik ekade mellan väggarna. Men allt hon fick som svar var tystnad. Den lilla flickan växte upp till en tonåring. En tonåring som aldrig kan hålla tyst, har ett ohälsosamt beroende av choklad och som verkar ha en tendens att hamna i trubbel. Hennes namn är Denise, och hela hennes värld är påväg att vändas helt upp och ner när hon flyttar ut ur barnhemmet som varit hennes hem dom senaste elva åren och flyttar in hos sin nya foster familj. För med hennes nya familj väntar också en ny skola, nya fiender, nya vänner och en kaxig granne som råkar ha sitt fönster mitt imot hennes... Multiplicera den kaxiga grannen med två, släng in lite smärtsamma minnen, addera detta med en triangel full med komplicerad kärlek, minus föräldrar plus en plastfamilj delat på två liv. Denna ekvation är lika med med mitt liv. Jag är Denise. Och det här är min historia.