Allting var så bra på semestern i Turkiet. Hon hade funnit sin livs kärlek, trodde hon i alla fall. Men när det väl kom till kritan så visade det sig att det bara var en sommaromans. De var ju trots allt bara tolv år gamla. De var för unga för att förstå sig på kärleken. I slutet av sommaren åkte hon hem till Stockholm och han åkte hem till Malmö. De visste mycket väl att ett distansförhållande aldrig skulle fungera, så de gjorde slut. De gick vidare i sina liv. Åren gick. Gymnasium stod näst i tur på listan. En helt ny skola, en helt ny klass, ett helt nytt liv väntade henne innanför portarna. I klassrummet mötte hon de där chokladbruna ögonen. Framför henne satt killen som hade besökt hennes drömmar i åratal. Var det ödet? Men deras förhållande gick inte som en dans på rosor längre. Fler och fler problem uppstod. De hade förändrats med åren. Kanske hade de vuxit ifrån varandra. Kanske var det inte ödet som knackade på dörren. Det här är berättelsen om Lovisa och Fabian.

Vissa människor borde ruttna i små, små hål. Att jag skulle behöva ha missödet att vara släkt med en av dessa personer är slumpen. Att jag skulle behöva gå på samma skola som flera av dessa personer är ett hemskt sammanträffande. Men att jag skulle behöva bo granne med en av dessa personer, som också har en vrickad besatthet av att irritera mig. Det är högre makter som hatar mig. ••• Kayla Jackson är inte så värst bra på att skaffa vänner. Hon är dock mycket bra på att skratta åt andras olyckor. Hon är helt enkelt den perfekta prankstern. Men när det går för långt, behöver hon flytta till sin "åh så perfekta" kusin, för "växa upp". Det hon inte är beredd på är en sminktäckt liten häxa, en avundsjuk bästavän, små söta barn, konstiga nattutflykter, baler och en kille som helt enkelt inte kan sluta gå henne på nerverna. Men de personer som verkar mest lättsamma, kan också ha de svåraste bakgrunderna. ------------ Nu finns det en instagram för den här berättelsen. Följ DearMrAssholeWattpad för information om upptaderingar och annat

"-Låt säga såhär, jag tror inte du klarar 2 veckor här utan att du börjar klaga på att dina naglar är brutna, ditt smink är slut, eller att killarna börjat kolla lite för mycket på din urringning, sade generalen och flinade mot mig. - Uppfattat, general, sade jag högt." Angelina har bestämt sig, hon ska gå lumpen, vilket kommer bli helt annorlunda än vad hon hade kunnat tänka sig. Klängiga killar, den påhoppande generalen som inte tror tjejer klarar ett dugg, hårda övningar, och roliga nätter. En berättelse om svett, sex, mod och kärlek. Varnar känsliga läsare för sexscener.

Tess förväntar sig ännu ett tråkigt år när skolan början, hon har många vänner och har kommit över sitt ex Alec som var otrogen mot henne ett år tidigare. Dock allting förändras när just Alec flyttar in på andra sidan gatan och tar hela skolan med storm. ****** Han drar handed igen sitt ruffsiga, mjuka, bruna hår och lutar sig sedan mot räcket. ''Dregla inte på mattan, raring.'' Flinar han och blinkar åt mig, det är nog att väcka mig ur dvalan och bli medveten om situationen. Jag sätter fart längs hallen och tar dörren till höger som han sa, dock springer jag in i en stor gaderob. Jag hör honom skratta hånfullt i hallen, jag känner mig generad. Antingen kan jag inte höger-vänster eller så lurade han mig. ****** ''Alec, om du är nära nog för mig att slå dig är du för nära och om du är så nära så kommer jag att slå dig.'' ****** Bästa placering Tonårsböcker #2 Humor #1

Brooke är en normal tjej, som går på en normal skolan med normala människor, bor helt normalt. Men en dag så blir hon tvungen att hjälpa skolans snyggaste och mest populäraste kille. Landon, killen alla tjejer på skolan faller för. Brooke ångrar sig snabbt att hon tackat ja. Landon åker hem till Brooke och han inser vilken underbar tjej hon är. Då faller allt ihop. > Det finns många hemska scener och jag kan inte hundra er som läser boken! Det skulle uppskattas om ni inte kommenterade hemska inlägg som typ. Hallå varför skriver du så för? Det är en bok! Jag har tänkt på att skriva boken jätte länge! > Du som kopierar min bok! Det är verkligen inte roligt! Skriv till mig om du vill verkligen ta lite idéer men kopiera inte av nått kapitel eller hela boken överhuvudtaget utan mitt tillåtelse! + Kommentera och lägg till boken till ditt bibliotek! Glöm inte heller att vote för annars kanske jag tappar aptiten!

Amanda. En vanlig tjej, men med ganska mycket otur... Ovanligt med otur... Hon bor med sin familj i USA, men går i ett svenskt gymnasium. Där träffar hon Josh. Han som kanske kan vara den som förändrar hennes liv, eller? Mellan dom händer massa saker... Vänskap, kärlek, spänning osv. Ofrivilligt blir dom fast i ett spel som enbart går ut på att vinna. Där träffar hon för första gången Alex. Är det han som gör att oruren försvinner, eller någon helt annan? Något händer som inte ska hända. Är det kärlek? Vänskap? Lögner? Eller är det något som gömmer sig bakom alltihop? Någon är lurad.

"Varför vill du få mig att le så mycket?" "Jag tycker bara att du förtjänar det" "Tro mig, det gör jag inte." En ny kille med namnet Aiden börjar i hennes klass och han försöker tappert att vända allt rätt i hennes värld, men hur ska man kunna fixa någon annan om man själv inte är närheten till att må bra?

Isabelle och hennes fyra vänner är ett känt tjejband i världen. Innan ettan i gymnasiet bestämmer de sig för att flytta i hop, vilket vart deras dröm sen de gick i sexan. Men när de flyttat finns det ett hus framför deras, där fem killar bor. Men är det helt vanliga killar? Nej deras största motståndare i deras bransch... Men är killarna verkligen de snälla och oskyldiga killarna alla tror att de är? Liten del av av berättelsen som kommer vara med lite längre fram i boken. Jasons perspektiv Det ända jag hörde var skrik. Isabelles skrik..... -"Släpp mig ditt äckel! Snälla någon hjälp!" Jag sprang fram till deras hus. Isabelle stod intryckt mot dörren med en kille fram för henne som tog på henne. Och placerade kyssar på hennes hals, utan hennes tillåtelse. -"S,n,ä,l,l,a s,l,ä,p,p m,i,g" ; stammade Isabelle tyst . Men högt nog för mig att höra. Jag sprang fram till de och putta bort killen. Jag slog till honom många gånger innan jag insåg vem det var...... -"Vafan! Mike? " Ett flin la sig på hans läppar innan han svara. -"Släpp mig nu annars får Calvin reda på allt! " Det var allt. Hoppas ni väljer att läsa min bok. ❤️

Ollie är inte en normal 15 årig tjej, hon bor på ett mentalsjukhus. Ollie lider av dissociativ amnesia, man kan väll kortfattat beskriva henne som en mänsklig guldfisk och har varit sedan hennes familj dött i en bilolycka när hon var 13. Ollie lever om samma dag om och om igen, hon väntar ivrigt på att hennes föräldrar och bror ska komma hem. Allt förändras när en ny, mystisk kille med ett mörkt förflutna kommer till mentalsjuhuset, Ollie minns. Varje dag förlorar hon sitt minne men han lyckas på något sätt stanna kvar. Kan de på något sätt ta hjälp av varandra? Kommer detta vara vändningspunkten? *~*~*~*~*~*~*~*~*~* Jag skriker men ingen hjälper mig, de drar mig bara igenom korridoren till ett rum längst bort. I rummet finns en säng med en lila filt över och i ett annat hörn finns det en mörkgrön fåtölj med några böcker staplade bredvid den, rummet känns extra bekant. Den där filten fanns förr i vardagsrummet i vårat hus, varför är den här? Och fåtöljen tillhör mamma, det är hennes läsfåtölj. Det finns mycket som jag känner igen från hemma, hur fick de tag i allt? Bröt de in sig i mitt hus? "Ollie, vi släpper dig när du slutat streta emot, okej?" Jag slutar kämpa, jag känner mig mer harmonisk när jag är omringad av saker jag känner igen. Varje dag känner jag mig osäker på allt, vart jag är och vilka personerna omkring mig heter. Det är som om det ligger ett tätt moln över allt. "Jag är sjuk va? I huvudet." Jag knackar mig själv på huvudet. Jag är inte på något slags besök på ett dårhus, jag är en patient på ett dårhus. *~*~*~*~*~*~*~*~*~*

Det här är en uppföljare till Miss Perfect. Läs gärna den innan så kommer du förstå lite bättre eftersom det är samma personer osv... ❤️