Nej, låt de va som i en film snälla bli min igen låt mig va kvar ja, låt de va _______ ♡♡♡♡ ||||||||||||| Påbörjad: 30/4 - 18 Avslutad: 09/08 - 18 Top #10 fanfiction Högsta placering i fanfiction: #1 Top #100 romantik. Högsta placering i romantik: #1 Högsta placering i NoelFlike: #1 Baserad på Veronica Maggios texter. bok 1/2 från "snälla bli min" serien _______ © Sommarballad

"This is a modern fairytale. No happy endings"

Okänt nummer: HELLO IT'S ME Ida: Hej? Okänt nummer: I WAS WONDERING IF YOU WOULD LIKE TO BE FRIENDS? Ida: ha ha jätte kul. --------------- Shawn vill inte att Ida ska veta att det är han så han säger istället att han är Shawn Dawson.

Han hade byggt upp en mur runt om sig. En känslokall fasad utan tanke på sina egna eller andras känslor. En mur, hård som sten, som alla tjejer försökte fälla men aldrig lyckades. Men jag lyckades. För egentligen var muren gjord av glas. Hemlighet efter hemlighet blottades, känslor och tankar smög sig fram. Muren föll och han blev mjuk. Han blev som förut, men han skulle aldrig bli sig själv igen. Såren läkte inte. Hans hjärta var brustet och skulle aldrig kunna lagas. Hur mycket han än ville bli av med sitt beteende så gick det inte. Han var fast. Och det fanns inget jag kunde göra för att ändra honom, trots att jag hela tiden trodde det. Det var precis som alla sa. "Du är inte ensam. Du är inte ensam om att tro att han föll för dig och kommer ändra sig på grund av dig. Du är inte ensam om att tro att han älskar dig."

"För att du är en fuckboy Chris och inte Boyfriend material! Fattar du aldrig? Om du inte bevisar att du inte är en fuckboy kan jag våga lita på dig. Men sålänge så får du stå ut med att jag inte litar på dig" "Okej, jag ska bevisa att jag är boyfriend Material" {Bäst placering #16 i tonårsromaner} Min absolut första bok. Den är väääldigt dålig, så läs på egen risk

"Det händer aldrig något i våra liv. Varför har vi så tråkiga liv?" "Jag håller med. Vi måste hitta på något i sommar!" "Jag har en ide.." "Vadå?" "Cykelsemester på Gotland" Gotland, sommar, vänner och killar, kan det bli bättre?

Nja, djävul kanske var lite grovt att kalla honom. Han var ju trots allt min plastbror, det var meningen att jag skulle vara vän med honom och han med mig. Dock fanns det ett problem, hans attityd och hans beteende var något som inte gick att ducka för. Vad jag än gjorde så var han där och klankade ner på mig. Vem jag än var vän med så var han där och skrämde iväg personen. Jag hade alltid undrat varför han betedde sig som han gjorde, men grunden till det hela kunde jag aldrig ha anat. "Vad är det med dig? Varför ska du alltid få mig att må dåligt?" viskade jag fram med sprucken röst. Mina tårar rann ner för mina kalla kinder. "Jag har min anledning, men ingen kan få veta. Inte ens du" viskade han som svar. Hans röst var mörk och hans iskalla, blåa ögon var fyllda av tårar.

"Du blev min Romeo. Jag lät dig bli min lycka, min trygga famn, mitt allt. Det var det jag gjorde fel. För jag var aldrig din Julia.."

Uppföljare till little black dress, du måste inte läsa den först men underlättar säkert. "Harry!" Ett skrik lämnar min mun. Jag faller ner på knä och tar upp hans huvud i min famn medan tårarna börjar rinna ner för mina kinder och mitt hjärta brister. COVER MADE BY @GURKAN62