"I stood up with him following, he towered over me as I bit my lip, I walked away from him running up the stairs and of course he followed me, I went into the closet with him following he pulled down his swim shorts and revealing his hard cock, my eyes widened, I loved this man so much, my god I couldn't believe he was mine, all mine." XOXO THANKS FOR READING!! (NOTE: THIS IS MY FIRST BOOK WRITING!!)

Rosalie is desperate for a job. Mr. Newman is desperate for an assistant. So why not? .. Luke Newman is CEO of Gordon's Publications after inheriting it from his father. Rosalie Dixon is a normal 27 year old woman trying to succeed and be independent. He is in desperate need of an assistant while she is desperate for a job. But becoming the assistant for the CEO might bring consequences and unexpected events for Rosalie as she tries to change Luke to become a better boss and man, will the hate turn into love? What kind of love?

Jag heter Sam och ja jag är en tjej. Jag är ny inflyttad i denna stad. Första dagen i skolan mötte jag en kille som tydligen alla tjejer dreglade efter. Jag och han tvingades träffas i två veckor efter skolan. Som om inte det var nog så var han den störigaste människan som jag träffat.. Om man skulle få känslor för honom skulle man vara en idiot. Jag är en idiot. "Kanske" mumlade jag. Han lutade sig ännu närmare, tog min hand och jag gjorde inga motstånd. Det ända jag tänkte var, kyss mig. Ännu närmare och tillslut mötes våra läppar. Han släppte min hand och la sina starka armar om mig. Det har aldrig känts så rätt att kyssa någon i hela mitt liv.

❝Jace... älskar du mig?❞ Frågar jag, osäkerheten hörs tydligt. Jag vågar inte röra mig, jag är rädd över vad han ska svara. ❝Lexi, du vet mycket väl om att jag är helt olik dig,❞ säger han. Nervositeten byggs sakta upp inom mig. Vad kommer han säga här näst? -- Ny skola, ny stad, nytt kapitel i livet, det är något som Lexi Clarke går igenom. Hennes pappa hittar ett nytt jobb i Los Angeles, och familjen tvingas flytta med. Vad händer när hon möter Jace, en bad boy? Kommer Lexi falla för Jace, eller tvärt om, eller finns det inga känslor alls?

Ollie är inte en normal 15 årig tjej, hon bor på ett mentalsjukhus. Ollie lider av dissociativ amnesia, man kan väll kortfattat beskriva henne som en mänsklig guldfisk och har varit sedan hennes familj dött i en bilolycka när hon var 13. Ollie lever om samma dag om och om igen, hon väntar ivrigt på att hennes föräldrar och bror ska komma hem. Allt förändras när en ny, mystisk kille med ett mörkt förflutna kommer till mentalsjuhuset, Ollie minns. Varje dag förlorar hon sitt minne men han lyckas på något sätt stanna kvar. Kan de på något sätt ta hjälp av varandra? Kommer detta vara vändningspunkten? *~*~*~*~*~*~*~*~*~* Jag skriker men ingen hjälper mig, de drar mig bara igenom korridoren till ett rum längst bort. I rummet finns en säng med en lila filt över och i ett annat hörn finns det en mörkgrön fåtölj med några böcker staplade bredvid den, rummet känns extra bekant. Den där filten fanns förr i vardagsrummet i vårat hus, varför är den här? Och fåtöljen tillhör mamma, det är hennes läsfåtölj. Det finns mycket som jag känner igen från hemma, hur fick de tag i allt? Bröt de in sig i mitt hus? "Ollie, vi släpper dig när du slutat streta emot, okej?" Jag slutar kämpa, jag känner mig mer harmonisk när jag är omringad av saker jag känner igen. Varje dag känner jag mig osäker på allt, vart jag är och vilka personerna omkring mig heter. Det är som om det ligger ett tätt moln över allt. "Jag är sjuk va? I huvudet." Jag knackar mig själv på huvudet. Jag är inte på något slags besök på ett dårhus, jag är en patient på ett dårhus. *~*~*~*~*~*~*~*~*~*